isaodicho

                                                 
                                                   
                          VÄLKOMMEN TILL SKÅNSK PERROHELG 6-8 MAJ
                                    med Viltspår-tävling samt Lydnadsträning

Nu börjar planerna ta en mer konkret form och vi vill välkomna alla medlemmar i Perroklubben ner till ett härligt läger på Ugglegården utanför Klippan i maj. Såväl våra etablerade tävlingsekipage som alla ni som är nybörjare men nyfikna på lydnad och personspår och intresserade av att jobba mer med era Perros är välkomna. Vi hade tänkt lägga upp det på följande sätt:

FREDAG:
• Ankomst efter 12:00
• Eftermiddag; fri lydnadsträning med möjlighet att få input från Petra Staaf på moment som man fastnat i
• 14:00-16:00; fika
• 15:00-17:00; prova-på personspår i hagarna runt huset; med instruktör Petra Staaf
• 19:00; middag och mingel
• 20.00; mörkerspår

LÖRDAG:
• 8:00; frukost
• 9:00; viltspår-tävling med möjlighet att ta pris i Öppen klass. För att delta krävs godkänt anlagsprov senast 5/5. Beroende på antal anmälan så kan det bli lottning om platserna
• 10:00-12:00; introduktionskurs i Lydnad; med instruktör Petra Staaf
• 10:00-12:00; träningsgrupper för Lydnadsekipage då vi ger varandra input
• 12:00-13:00; lunch serveras
• 13:00-16:00; träningsgrupper för Lydnadsekipage då även nybörjarna ingår. Petra Staaf cirkulerar i de olika träningsgrupperna och ger input
• 14:00-17:00; öppet hus för valpköpare och Perrointresserade (med ansvarig mottagare som kan berätta om rasen samt guida runt medan vi andra tränar vidare)
• 15:00-16:00; fika och besökarna har här möjlighet att hälsa på olika perros
• 20:00; middag och mingel

SÖNDAG:
• 8:00; frukost
• förmiddag; fri lydnadsträning med möjlighet att få input från Petra Staaf på moment som man fastnat i. Dessutom möjlighet att gå viltspår som läggs ut kvällen innan eller personspår i hagarna runt huset
• städning och hemfärd

Ugglegården: Vackert belägen strax utanför Stidsvig i Klippans kommun. Klippan är närmsta by, 5 min bilväg. Bok och granskog ligger precis utanför dörren. Här finns mycket vilt och det är inte ovanligt att både rådjur och älgar står och betar på ängarna intill huset. I hagarna runt huset finns islandshästar och gutefår. Dessa hagar får vi använda till lydnadsträning. Gården är 230 m2 fördelat på sju rum varav tre sovrum samt ett stort sovloft med 17 sängplatser, totalt finns 31 sängplatser. Läs mer på www.ugglegarden.se

Petra Staaf: Utbildad till instruktör 1989, blev specialinstruktör i spår och rapport 1991 och förbundsinstruktör 2001. Är även tävlingsledare. Petra har Maria Hagström som mentor och vi är ett gäng perroägare i Skåne (Anna, Björn, Katarina, Susanne Hall) som tränar hos henne. Själv tränar hon Kelpie. Läs mer på www.staafshundrad.se

Anmälan till: [email protected] Anmälan är bindande, glöm inte nämna vilka aktiviteter ni är intresserade av att delta i.
Senaste anmälningsdag: 28/2
Pris: Beräknad maxkostnad kommer att vara 900 kr/person för hela helgen. Då ingår sängplats, tillgång till Petra Staaf samt all mat enl ovan. Beroende på hur många vi blir så kommer denna kostnad sjunka ner mot 500 kr/person. Slutlig kostnad återkommer vi med när vi vet hur många vi blir.
OBS! För deltagande i viltspår-tävlingen tillkommer 400 kr.
Mat: All mat ingår i priset och kommer att vara laktosfri. Vid andra allergier får man ordna kompletterande mat själv. Vin, öl och annan "kvällsdricka" tar var och en med själv.
Sängplats: Totalt 31 sängplatser finns, fördelat på tre sovrum och ett sovloft. Kudde, täcke samt sänglinne tar var och en med sig själv.
Toalett/dusch/bastu: Tre toaletter (en handikappsanpassad), två duschrum samt bastu. Tvättmaskin/torktumlare finns.
Husbil: Möjlighet till att ställa upp husbilar finns. Elkostnad 2kr/kwh. Prisreduktion för detta återkommer vi med när vi vet hur många vi blir.
Transport: Förutom bil, så går det tåg till Klippan från Stockholm via Hässleholm (tid 4:40) och från Göteborg via Ängelholm (tid 3:20). I Klippan blir ni hämtade av oss.
Deltagande utan övernattning: Möjlighet kommer att finnas att delta under dagarna men att åka hem på kvällarna. Prisreduktion för detta återkommer vi med när vi vet hur många vi blir.

För att få delta måste ni vara medlem i Perroklubben. Läs mer på www.perroklubben.se
Justeringar i programmet kommer säkert att ske under vägen. Vi ser då till att meddela anmälda ekipage direkt samt uppdatera bloggar/facebook/www.perroklubben.se

Välkomna!
Katarina/Zoë, Björn/Neo, Helene/Cocos & Ceasar, Anna/Buster och Louise/Isa & Dicho

Jag kan inte låta bli att ge er ett litet smakprov på några bustrick som spjuvern Dicho gjort under den senaste veckan. I fredags när jag jobbade kort dag och var hemma redan efter fyra timmar så kom jag in i ett kök med ett golv som var övertäckt av trästickor från den ved som legat bredvid kaminen i flera månader, men nu verkade Dicho ha tyckt att det var dags att använda dem till något roligare än att elda med. Med tanke på hur många sönderbitna flisor som han spritt på golvet så verkade han ha roat sig rejält. Isa hade förmodligen provsmakat på en och annan liten träbit, men hon skulle förmodligen aldrig komma på tanken att röra vedkorgen från början - det grovgörat åtog sig lillebror med glädje! Fast lite fundersam såg han nog ut när jag han kom rusande mot mig i full karriär för att hälsa mig välkommen hem, för han märkte ju utifrån mitt kroppspråk att jag inte verkade helt nöjd med den nya golvmaterialet. Nåväl, efter att ha sopat och dammsugit upp allt på golvet så kom vi något försenat äntligen iväg på den efterlängtade eftermiddagspromenaden. Ingen ska säga att det är enformigt att ha hund, för det händer nya saker hela tiden!
                   
Här sitter Dicho i favoritställningen i trappor (rumpan på det övre steget och framtassarna på det nedre) och väntar på att gå ut!
                                 

Det som han sedan lyckades med idag trodde jag närmast var omöjligt för en hund av Dichos storlek, för när vi var ute på mossen under em, så lyckades han fånga en lite förskrämd mus i munnen. Blää, ikväll vill jag inte ha några blöta pussar av honom! Till en början såg jag inte vad han hade i munnen, men efter att han gjort ett ärevarv med den vettskrämda resenären så skrek jag NEEEJ med sådan kraft att båda två blev alldeles förskräckta! När Dicho tvärnitade och släppte musstackar´n så föll den i marken med benen rakt upp i vädret. Stendöd!! Om den dog av den hiskliga färden i munnen på en galen perro eller av mitt galna vårskrik eller av båda - lär vi aldrig få veta!
 
Men en sak är säker att möss som kommit fram ur sina gömmor när det varit plusgrader och sedan inte hunnit att krypa ner i sina hålor igen när det återigen blir kallare rör sig långsammare än vanligt och blir då ett lätt offer för lekfulla hundar och katter. På väg hem har Dicho sedan så´n tur att han stöter på en släkting till den nyss avlidna, men nu stannar han upp och kastar en snabb blick åt mitt håll - väl medveten om att jag inte verkar tycka den här typen av lekar är kul och under tiden hinner musen att sätta sig i säkerhet! Nöjd efter dagens spännande musjakt ligger nu Dicho vid mina fötter och sover så gott!  

                                    

Lagom till att Dicho nu fått ny vårfrilla och den lockiga och 10 cm långa pälsen klippts av, så har det varit några dagar med plusgrader. Klippningen som till en början var lätt och relativt tovfri blev betydligt jobbigare över nacken och på tassarna, men trots svårigheterna blev slutresultet med en klipphöjd på 13 mm ursnyggt tack vare Helenes envishet och noggranhet.

                           
                                           Och efter frisören var det då dags för en välbehövlig pälstvätt!
                           

Nu har det blivit kyligare igen och då har Dicho börjat använda täcke. Han har med sin nya smäckra kropp fått förnyad energi och har nu ännu mer spring i benen än förut.

                          
 
Som ni ser så har den mesta snön smält bort och det har t.o.m. funnits dagar då man fått lite vårkänslor i kroppen, men det är nog för tidigt att tro att vi framöver kommer att slippa vinterkylan helt! 

                          

Jo då, Dicho har en off-knapp också och här har han stannat till och spejar ut över mossen!

                          
              
Här sitter han och väntar på att jag ska göra en uppletanderuta färdig. Han är tycker det är jättekul att leta upp olika grejer, men är ibland lite slarvig med att lämna tillbaka dem till mig och släpper dem lite för långt bort trots att jag tjoar och lockar och försöker göra tillbakalämnandet så roligt som möjligt!

                            

I lördags var det dags för att planera inför den skånska träningshelgen i maj, då perros från hela vårt avlånga land ska ha möjlighet att delta. Tidig morgon (kan vara svårt att få till det med en mitt-på-dagen tid som passar alla) tog jag så tåget till centrala Malmö för att på Katarinas jobb träffa de andra i gruppen. Förutom oss två består gruppen också av Helene, Anna och Björn. Jag och Anna var hundfria - övriga i perrogänget (Zoë, Cocos, Ceasar och Neo) var duktiga på att underhålla sig själva. Jag ser verkligen fram emot helgen i Klippan och hoppas och tror att vi ska fylla alla platser! Det ska bli så kul att träffa alla!

När träffen var slut så mötte Mats upp och vi tog några timmar med shopping i Malmö. Sedan för vi hem och gick en rejäl långpromenad med hundarna, för på kvällen skulle vi sammanstråla med vännerna Ulf o Karin. På programmet: restaurangbesök och efterföljande jazzparty på AF i Lund med 10 band på 6 scener.  Vilket ös! Jag dansade non-stop till fartfylld musik som ballroom (t.ex. jive), blues och rivig jazz - det känns i musklerna så här dagen efter! 

Idag söndag har vi tagit det ganska lugnt och förutom flera sköna timmars utevistelse med Dicho och Isa, så har jag mest lufsat runt hemma och fixat en del samt förberett mig inför ännu en ny arbetsvecka!
  
På denna bild med den kortklippta Dicho jämfört med den hårfagra Isa, så är det uppenbart att valet av just perro passar till: Köp en - få två!

                           

Avslutar med en liten tillbakablick på Sthlmsutställningen i dec., för därifrån har jag nyligen fått några fina bilder med Dicho som är tagna av Anders Nordengrahn.

                                
                                                               Perro Rizados uppfödargrupp gör sig redo!
                                         

Ja, tänk ena da´n så är man så otroligt trött på isiga vintergator och nu efter en gråmulen dag med regn, så längtar jag faktiskt tillbaka till det vintervita, Fast den senaste tiden besvärliga ishalka kan jag vara utan! Utomhusträningen är det svårt att få någon ordning på under de väderomständigheter som gäller. Imorgon ser jag fram emot att ännu en gång ha tillgång till en inomhushall - det känns lyxigt att slippa slira runt i den blöta snön.

Dicho är sedan några dagar nyklippt och han är såå sööt - fiin kanske passar bättre på en hanhund! Fram ur den tjocka pälsen har kommit en välväxt, musklad och oerhört smidig perrokille! Det är lika spännande varje gång som den unga hunden klipps, för den förändras ju så mycket de första åren. Det är svårt att förstå att minstingen Dicho fyller hela två år i maj - känns som igår när han som liten gosig valp tumlade runt på gräsmattan! Vart har de här åren tagit vägen? (Foto på den kortpälsade Dicho kommer senare!)

Däremot kommer här några bilder som jag tog för några dagar sedan, precis innan Dichos lockar föll och de visar hur vackert det kan vara en vintervit dag när solen tittar fram på en klarblå himmel! Både Isa och Dicho älskar snön och kommer förmodligen att bli oerhört besvikna om den regnar bort under de dagar som nu väntar med betydligt mildare väder. 
         
                             Isa:
                       
                                                                         i full karriär!
                      
                                                                       i godisletartagen!
                      
                                                                          i viloläge!
                      
                                                                           Var är nu Dicho? 
                      
                                                                             Fel håll!
                      
                                                                          Här är jag!   
                      
                                                       Vem är det egentligen som står bakom kameran?
                      
                                                                  Är det matte eller ...?
                      
                                                     Nä, nu klarar jag inte stå still mer - lekdags!!              

Nu har jag äntligen lite tid att skriva på min blogg, för nu har jag börjat arbeta igen så efter helgen har det gått i ett! Här kommer en liten tillbakablick! Under fredagen var det minusgrader och strålande sol, så självklart togs kameran med på promenaden. Om väderprognosen stämmer så kommer det därefter att bli många dagar med plusgrader och t.o.m. regn, så det gäller att passa på! 

                           
                                                                                     ISA
                          
                                       

                                      

                          
                                                                              DICHO
                         

Pä lördagen for vi tidigt på morgonen iväg till My Dog-utställningen i Göteborg. Trots varning för halt väglag gick bilresan bra, så vi kom fram i hyfsad god tid. Vi hade tur och hittade den sista lediga parkeringen utanför hotellet och plockade in våra väskor i förvaringsrummet, för att sedan promenera till mässhallarna. Det var sammanlagt nio perros anmälda och Dicho skötte sig bra och lyckades att placera sig tvåa i Bästa hane med ck + cacib. BIR blev Rosa och BIM Speedie. Därefter stannade vi kvar på mässan några timmar och lyssnade bl.a. på Cesar Milan ( tyvärr lite dåligt ljud för oss som satt långt ifrån scenen) samt handlade jag lite smått och gott, som smaskiga ben till Dichos stora glädje!  

När det sedan var dags att bege sig tillbaka till hotellet, så hade det efter flera timmars regn blivit ishalt och trottoarerna var livsfarliga att gå på. Istället för fem minuter tog promenaden en kvart och om Dicho dragit det minsta i kopplet så skulle jag förmodligen stått på näsan direkt. Nu var det ingen risk, för han lufsade så snällt vid min sida - trött efter dagens äventyr! 

På kvällen hade vi tänkt att sammanstråla med vännerna Marie och Lasse, som var på plats för att titta på sonen André som spelade innebandyturnering. Men vi insåg rätt så snabbt att det var hopplöst att försöka ta sig ut på det isiga underlaget igen, så vi åt middag på hotellet istället och det var faktiskt supergod mat!

På söndagen var det så dags för ring 22 igen och tretton perros gick ut som första ras. Strax efter nio var det så Dichos tur, men idag gick han inte vidare. BIR blev Speedie (vilken framgångsrik helg för en så ung hund) och BIM den finska Aquasgruaz Chablissima. Efter en kort stund på mässan återvände vi till hotellet och plockade ihop våra grejer inför hemresan. Vi hann också med att luncha på IKEA innan vi påbörjade hemresan - de har ju riktigt bra lunchmat när man är på resande fot! 

Väl hemma så kunde man verkligen se att Isa och Dicho njöt i fulla drag av att vara tillsammans igen och de låg hela kvällen tätt tryckta mot varandra. Dicho som trivs och fungerar fantastiskt bra när vi reser - såg ändå ut som han tänkte: Borta bra, men hemma bäst!

Är nu inne på mina sista lediga dagar - vad tiden springer iväg! Nu gäller det att njuta av friheten in i det sista! Tyvärr har vädret var lite upp och ner senaste dagarna, t.ex. en dag med plusgrader och när det därefter blev kallt igen så blev marken ishal överallt. En dag senare blev det skare och när vägar och stigar var för hala att ta sig fram på så kunde vi istället vandra i öppet landskap på en åker precis utanför vårt hus.

Sedan slog temperaturen om igen och när det nu blev ännu kallare så var det omöjligt att gå på åkern för oss alla tre, för även om Isa o Dicho väger betydligt mindre än jag så sjönk de med jämna mellanrum långt ner i det djupa snötäcket. Det hade varit stor risk att hundarna skulle kunnat skada sina ben om de hade börjat leka i snön, men den lilla dungen bara hundra meter från vårt hus var så gnistrande vacker att jag inte kunde låta bli att ta några bilder där.  

                     
                                             Isa undersöker allt spännande kring vattendraget!
                    
                     
                     
                                                    Dicho har svårt att hitta stoppknappen! 
                    
                                                Ja, jag får väl ta det lite lugnare då! Är det bättre så här?
                     

Idag har det varit lite mer gråmulet väder och då passade jag på att tillsammans med Helene och Cocos träna i en inomhushall. Turligt nog så hade jag bokat en och en halvtimme för det blev stopp på motorvägen, vilket gjorde att bilresan tog längre tid än vanligt så vi missade en kvart av den värdefulla träningstiden. Inte utan att det känns bra att någon gång då och då kunna jobba inomhus med lydnaden, för våren med barmark känns så fjärran just nu!                          

Nyårsafton är nu förbi och Isa och Dicho klarade allt blixt och dunder bra, så för framförallt Dicho som ännu inte upplevt så många årsskiften ännu, så har nog CD-skivan med fyrverkeriljud varit till viss nytta. Dessutom fick de under tolvslaget ligga och tugga på goda märgben intill ett fönster med neddragen rullgardin och med musik i öronen som dränkte en del av smattret utanför huset.

På nyårsdagen sover vi ut längre än vanligt, både tvåbenta och fyrbenta är trötta efter att ha varit uppe halva natten för att fira in det nya året. Det här visar sig bli en dag i slöhetens tecken! Vid tolvsnåret trodde vi oss ha fått så pass mycket energi för ta tag i några praktiska sysslor hemma, som vi bara måste få gjorda innan Mats börjar jobba igen efter helgdagarna. Men efter vinterns hittills mest isiga och besvärliga promenad med hundarna försvann de ambitionerna. Istället har jag sedan legat på soffan och läst en bok, suttit och pratat med Maribel och hennes pojkvän samt inte gjort någonting vettigt alls. 

Det känns faktiskt bra med de dagar då det är ok. att dra benen efter sig, för om man ser på alla årets dagar så är det ju ett betydligt högre tempo på en majoritet av dem!  Jo, förresten jag har haft lite hjärngympa för hundarna, för med tanke på hur lite de kunnat röra på kroppen under dagen så har de istället fått en del aktiviteter för knoppen, bl.a. i träning av deras bakbenskontroll på en pall. Isa blir alldeles till sig av glädje när pallen ställs fram och börjar så smått få allt bättre teknik, medan Dicho behöver mer tid på sig för att förstå övningen fullt ut.

                                  
                   Dicho som tycker livet är allmänt kul och struntar förmodligen i om träningen är ute eller inne!
  
I mellandagarna har jag och hundarna varit på två inomhusträningar och det är inte utan att jag har tyckt att det har varit skönt att slippa snöhögarna och på så vis kunnat träna fler lydnadsmoment. Den senaste träningen var i ett ridhus, då Isa och jag tillsammans med andra perros och några kungspudlar fick möjlighet att var med på den avslutande dagen av tre i träning av olika lydnadsmoment med hjälp av bl.a. klicker. Det var isande kallt i ridhuset, men ändå betydligt bättre än att göra övningarna i djupsnö! Det gällde bara att hålla sig i rörelse så mycket som möjligt, för att inte bli alltför nerkyld.

För Isa som aldrig tränat på detta underlag gjorde passet henne en erfarenhet rikare och när hon väl bekantat sig med allt det nya, så tränade vi framförallt på lydnadsettans moment. Dessutom så provade jag på rutan och här gällde det framförallt att få henne att bekanta sig med den, ställa i sig rutan samt förstå vad som förväntades av henne. Med hjälp av klicker fick jag henne att efter en stund hitta rätt plats och därefter verkade det som om poletten trillade ner, för hon sprang villigt in några gånger och ställde sig på rätt plats. Samtidigt förstår jag ju att det här för många är ett svårt moment och inser att hon har långt kvar innan hon kommer att förstå övningen fullt ut. Kul att prova i alla fall!!

                                   
                                       Isa, inne som ute - full av energi och glad för lekfulla aktiviteter!

Ha nu en riktigt god fortsättning på det nya året! Precis i skrivande stund, så är det någon granne som börjar med ett nytt fyrverkeri (var var han igår?), men hundarna sover lugnt vidare helt oberörda av oväsendet. Skönt!!