isaodicho

Lily har från det att hon var liten valp, från och till, varit lite kinkig med mat. Till en början spetsade vi torrfodret med lammfärs, men när hennes aptit ökade så övergick hon helt till Royal Canin-foder. När hon för några veckor sedan återigen började att stöka med maten, så bestämde jag mig för att också denna gång ha is i magen och inte ändra på hennes kost för mycket samt att ge henne ca 10 min att börja äta och om hon sedan inte brytt sig om matskålen - plocka bort den! Jag trodde nog att Isa och Dichos glupande aptit skulle smitta av sig på Lily, så att hon också skulle bli mer matglad, men deras matfriska attityd har inte påverkat henne speciellt mycket. Hon kör helt enkelt sitt eget race - opåverkad av de andra! Vid måltiderna har jag tidigare delat ut matskålarna i den ordning som tillhörande ställningar står i, med Lily först och därefter de andra hundarna. Hon har då gått fram och nosat och sedan har hon ofta gått och lagt sig en bit ifrån maten, som för att kolla om Isa eller Dicho skulle ta notis om hennes matskål och om någon av dem visat tecken på intresse så har hon tagit ett skutt fram för att kolla läget. Eller så bestämde hon sig för att en stund senare börja att äta så sakteliga. Det var rena rama Lilyshowen!

 

När hon nu oberörd av de andra hundarnas matintresse har börjat att äta allt sämre igen, så har jag lagt om strategi och förutom att jag i torrfodret blandar i lite välsmakande färs från Sund Hund Mat, så får hon också invänta till Isa och Dicho har ätit färdigt innan det bli hennes tur och det har nu gjort att hon har fått ett helt annat intresse för att äta. För Lily har senaste veckan ätit med oerhört god aptit och jag hoppas att det kommer att forsätta på det viset, för nu när hon skjuter i höjden tycker jag allt att hon behöver få lite mer hull under sin långa päls! 

 

Pigg, glad och nyfiken är hon alltid - även de dagar då hon ätit lite i underkant, så brist på energi har hon ju aldrig haft! Dessutom är hennes päls både glansig och fin. Här ser vi energiknippet Lily under en solig promenad, längs med den bäck som rinner igenom den fina mosse som finns precis utanför vår husknut!

 

                  Här är det kanske lite för brant att klättra ner?

Ja, nu gäller det att hänga med i svängarna, för för tro det eller ej, snart är vi inne i månaden december och då börjar det ju plötsligt att närma sig juletid! Att det går i rasande fart sig blev jag ännu en gång påmind om när jag idag gick in på hemmaklubben Lomma BK:s kalender och såg att december-hundarna för år 2012 är inga mindre än Dicho och Isa!

 

Bilden är tagen en härlig vinterdag i slutet av år 2011, då hundarna sitter på vår trappa och njuter i solgasset!

 

Nästa gång som jag tar en vinterbild på hundarna kommer också lilla LIly att vara med, för när ovanstånde foto togs så var hund nr. tre bara på planeringsstadiet och jag minns att Mats och jag vid den tidpunkten diskuterade ett eventuellt nytillskott framåt tillbaka. När nu sötnosen Lily har landat i vår familj, så är vi så nöjda med vårt beslut! Hon är ju bara så söööt och oerhört charmig - högt älskad av oss alla! Ja, det går faktiskt bra med tre hundar - det krävs bara lite mer planering när det gäller deras träning och jag lär nog också få bra kondition med tanke på de timmar/dag som jag lägger ner för att träna dem på var och ens nivå.

 

 

När vi människor skaffar oss flera  barn, så är det ju lätt hänt att minstingen kanske inte får det där genomtänkta upplägget som det förstfödda barnet fått. Däremot får nytillskottet massor med upplevelser gratis genom sina syskon, t.ex. får det ju vara med när de äldre i syskonskaran håller på med en mängd olika aktiviteter och får då nya upplevelser och kunskaper. Lite av det där kan det nog också bli för hundar som växer upp i flock, Minstingen får förmodligen träning i det som man i efterhand kommit på att man skulle gjort med de äldre hundarna redan i valpålder, dessutom hänger nytillskottet redan från med på mycket av de andra hundarnas aktiviteter. Men med flera hundar i familjen kan det ju också bli så att vissa saker som de äldre hundarna tränats i faller lite i glömska, som t.ex. att åka kommunala färdemedel. Sagt och gjort, idag skulle minsann jag låta bilen stå kvar hemma och istället i sällskap med Lily ta bussen ner till centrum för att uträtta en del ärenden.

 

Väl inne i bussen satte sig Lily genast till rätta framför mina fötter, men när chauffören började att köra igen, så visade det sig att han helt måste ha missat de körlektioner då man fick lära sig att vara oerhört känslig och försiktig med foten som man växlar med - precis som om det legat ett rått ägg under pedalen och som riskerade att spricka vid alltför hårdhänt hantering av växelspakarna (var det råd som jag fick då jag övningskörde). Han körde med andra ord enormt ryckigt och hoppigt, så när stackars  Lily i ett försök att slippa kasa runt på golvet hela resan, lade sig ner och ändå inte fick stopp på rutschbaneåkningen så var jag tvungen att plocka upp henne i min famn för att resten av resan skulle bli behagligare. Det här bussturen får vi nog göra om framöver och då hoppas jag att det då är en chaufför som är lite mer skicklig bakom ratten, så att vi slipper att bli fullt så omskakade som vi blev idag.

 

Efter att ha funderat över om jag skulle låta Dicho bli klippt nu eller senare så har jag nu gjort slag i saken, med tanke på de kommande vintermånadernas kyla och att hans päls redan nu var både lång, tät och tovig så var det väl lika bra att låta lockarna falla. Under de bortklippta pälsmassorna tittade det här fina perrohuvudet fram!

 

 

I helgen har vi också varit i Käglinge och tränat lydnad tillsammans med perrogänget och Lily var som vanligt så lycklig över att träffa sina härliga kompisar, stora om små - alla är kul i hennes ögon! Hur det går med hennes lydnad? Vi tränar just nu en hel del moment hemma i köket och jag tycker att flera av dem börjar fungera allt bättre även med störningar. Medan hon just nu allt emellanåt kan tappa fokus i linförigheten/fritt följ, men det är bara att jobba vidare med mycket störande inslag så kommer det momentet säkert också att bli bra! När hon väl hittat koncentrationen ser det riktigt riktigt snyggt ut! Under den hundpromenad som följde efter att träningen var avslutad, så trängde sig en stor och nyfiken setterhane in bland våra krullisar. Isa tog det hela med ro, medan Lily hjälpte Ceasar att skälla ut den oinbjudna och påträngande gästen. Precis innan vårt sällskap skulle gå ut genom en av grindarna dök i sista stund setterägaren upp och kallade in sin hund, precis innan den var på väg att ta sig ut från inhägnaden i sällskap med våra krulltottar.

 

Medan hundarna sedan tog det lugnt på kvällen - trötta efter dagens aktiviteter, så avslutades helgen med bio och filmen Bröllop i Italien, som är ännu en av Susanne Biers fantastiska filmer - kan verkligen rekommenderas! Sedan tidigare har jag sett alla hennes filmer - hon är otroligt duktig på att skildra människors olika relationer och att på ett mycket gripande sätt kunna beskriva deras levnadsöden. Betyg: bästa möjliga - 5 perros!  

 

 

 

Sötaste Lily har idag gjort mycket bra ifrån sig i utställningsringen på Malmö valputställning och slutade som BIM. Vilken duktig tös, som trots en genomförkyld matte som höll i snöret gjorde så bra ifrån sig! Totalt var det hela 935 valpar anmälda och av dem var det sammanlagt tio perrovalpar. Domaren Per Iversen hade ett gott öga till Lily - vad sägs om följande fina ömdöme: 

 

Riktigt fin 7-mån. tik med utmärkta proportioner, bra storlek, välbalanserat huvud med moderat skuldra, utmärkt hals, välkroppslad, stark rygg, balanserade vinklar, rör sig med utmärkta steg från sidan, ngt smal bak (trång bak), mkt bra päls o välvisad. 

 

 

Dessutom var Lily helt underbar utanför ringen (både före och efter ring-visningen). Strax innan det var hennes tur att gå in till domaren, så låg hon på golvet med tassarna rakt upp i luften för att bli kliad på magen - snacka om cool inställning till utställningar! Väl inne i ringen blev hon genast pigg och alert igen (Inget fel på hennes off och on-knapp här inte!). Hon var dessutom sååå trevlig och kelsjuk gentemot en mängd nyfikna utställningsbesökare, som ville veta mera om rasen (efter att de till en början förväxlat den med lagotton - har man hört det förut??) och som gärna ville klappa hennes mjuka och gosiga päls.

 

Hemma igen så hittar Lily ännu en gång sin avstängningsknapp - trött efter dagens äventyr! På kvällen somnar hon in framför TV:n, för att en stund senare vakna upp från ljudet av ett naturprogram, vilket är något som hon bara älskar att titta på. Både Dicho och Isa brukar fortsätta att sova så gott - oavsett vad som visas på TV (möjligen med undantag av skällande hundar), medan Lily med stort intresse brukar följa speciellt de program som handlar om djur och natur. Hon är så söt de gånger då nyfikenheten tar överhand och hon går fram till TV:n och sniffar och letar efter djuren både på och bakom bildskärmen!

 

 

Nu dröjer det till nästa år innan det blir dags för nya utställningar, så nu ska vi ägna ännu mer av helgerna åt lydnadsträning, samt person- och viltspår. Härligt! Jag har precis fyllt på i min frys med nya fräscha rådjursklövar. Hoppas på många soliga och fina helger framöver!

 

På måndag kväll börjar också vinterns inneträningen i lydnad och efter att det ösregnat ett flertal gånger på sistone på just den här veckodagen, så ska det bli riktigt skönt!

 

Jag har nu ännu en gång fått se de fina valparna från Dicho&Bando-kullen, så tack kära valpköpare att jag blev tillfrågad att följa med på resan över sundet! De har nu hunnit att bli fyra veckor och vardagsrummet hemma hos familjen Flink har nu minskat i storlek, eftersom det mesta av golvytan numera går åt till valplådan och rastgården. Den största förändringen sedan de små var tre veckor är alltså att de rör sig så mycket mera samt att de blivit betydligt mer stabila i sina små kroppar, mer uppmärksamma på det som händer runt omkring dem och  betydligt mer lekfulla.

 

Nu går tiden rasande fort och det är snart dags för de små sötnosarna att flytta hemifrån och det ska bli så spännande att få följa dem i framtiden! Alberto är fortfarande något större än de andra i syskonskaran. Han har en mycket stabil kropp och rör sig bland de andra med stor självsäkerhet och pondus. Brorsan Aron har fått mer tyngd i kroppen under den senaste veckan och det råder numera inget tvivel om vilka två valpar som är hanar. Han är också pigg och framåt och när han får en leksak i sin mun så kampar han med den så det står hejdliga till! Fina pojkar eller hur!

 

 

 

Nu har då lilltjejen varit på sin första internationella utställning (20 anmälda perros) och det klarade hon med bravur! Efter två mycket noggranna och grundliga hanteringar av domare Ann-Chatrine Edoff och en domaspirant, så blev Lily BIR-valp med HP. Det är naturligtvis extra roligt att få ett bra omdöme av någon som kan perrorasen så bra som dagens domare!

 

 

 

BIM - Aqualines Hernani och BIR blev Zigge (Calmigos Diablo). Grattis Hagar, till dina hundars framgångar i utställningsringen! Nicke blev ju nyligen BIM i Sundsvall.

 

Lily verkade att trivas bra i ringen och efter några fina rundor, då hon också hann med att ta ett litet skutt rakt upp i luften när jag i farten böjde mig ner rättade till ett av hennes öron som vikt sig på fel håll, så ställde hon upp sig blickstilla framför domarbordet. Härliga tjejen!