En katt bland hermelinerna!

Imorse lyste solen på en underbart alldeles klarblå himmel och termomtern visade ett par plusgrader! Mats och jag tog då bilen ut till skogen för att lägga några viltspår och för att gå en skogspromenad med hundarna. Ceasars fick ett anlagsklasspår med fyra timmars liggtid, sedan lade jag också ett mycket enkelt och snällt spår till Dicho, för att han skulle få lite hjärngympa och på så vis bryta lite av tristessesen som han haft under den senaste tidensin på grund av sjukdom. Jag får väl se till bygga upp honom successivt, men eftersom han fortfarande medicineras så får jag skynda långsamt!  

Isa har nu avverkat sin första tävlingsäsong i lydnad och jag är mycket nöjd med hennes prestationer, så nu hoppas jag att det ska bli en lika lyckosam Lyd 2! Efter spåren var lagda var det dags för Isa och mig att i sällskap med Helene och Cocos göra ett lydnadspass på Brukshundklubben. Cocos drillades i Lyd 3, medan Isa tränade på tvåans moment. Hon var för dagen lite okoncentrerad (kändes redan i uppvärmningen) och tappade lite fokus då och då - det var mycket störningar runt omkring oss med bl.a. en fotbollsmatch precis intill träningsplanen. Isa inledde med att resa sig upp i platsliggningens slutminut (här får jag nu genom mkt träning - försöka finna den säkerhet och glädje i momentet som hon hade under de sista tävlingarna i höstas) när två hästar i en hage sprang iväg i full karriär efter att blivit uppskrämda av några förbipasserade hundar. Aj, aj - det får inte hända igen, för som vi kämpat med just det här momentet! Nu ska det bli ännu mer störningar framöver, både på inne- och utomhusträningen!

Därefter påbörjade hon fritt följ och där blev hon alltbättre efterhand så jag får vara noga med att ha henne med mig redan från början, men som sagt idag var hon trots ordentlig uppvärmning lite ofokuserad. Kanhända bidrog också en kraftig blåst till att båda hundarna blev lite tittiga och sneglade ibland åt sidorna för att se vad som hände runt omkring oss. 

De tidigare inövade momenten klarade hon sedan bra, medan två nya inslag som apportering och hopp över hinder nu börjar bli ganska hyfsade, bara tugget på apporten försvinner helt och att hon blir säkrare på tillbakahoppet så jag slipper dubbelkommando. Nu gäller det att kedja ihop hopp-sitt-hopp, så att hon inte ser så frågande ut när hon hör det avslutande hopp-kommandot.

Rutan och fjärren behöver jag mer tid för, men nog verkar det som om poletten börjar trilla ner alltmer för varje gång som hon hör mig hojta "rrrutan", så om nu bara vädret tillåter ska vi ta minst ett rutan-pass varje dag. Den nya rutan (från Jami hundsport) med fastsatta kraftiga tygband i konerna kommer nu att användas flitigt - tack Gerd för att du levererade hit den från Västervik! Ja, nog finns det en hel del att jobba med, men eftersom Isa tycker det är så kul med träning så ska det också bli kul med lite nya utmaningar! 

Isa har också placerat sig bra i resultatlistan på Lomma brukshundklubb och fortfarande är det nog många lydnadsmänniskor som förvånas över att perron också kan göra bra ifrån sig i lydnadsammanhang, så för dem är nog rasen fortfarande som en katt bland hermelinerna ute på lydnadstävlingarna. Men som ni ser på klubbens lista över fjolårets resultat, så var det glädjande nog flera lite mer ovanliga hundraser än bruksraserna som gjort bara ifrån sig i lydnaden och det är ju kul att se! Vad sägs om t.ex. en softie och en wachtelhund!

1 Petra Forsell Alice B.C. Klass 2 30
2 Jessica Carling Chatta ISCWT Klass 1 25
3 Louise Mörnstrand Isa Perro d.A. Esp. Klass 1 23
4 M. Westberg-Jonsson Bell Flatcoated Klass Elit 22
5 Anna Sandström Zeke Blandis Klass 1 21
6 Yvonne Rosberg Abby Golden Retr. Klass 1 16
7 Roland Jönsson Bessy Kelpie Klass 3 12
8 Marie Asp Lakrits Flatcoated Klass 2 9
9 Stig Linke Tintin Tollare Klass 1 7
9 Yvonne Rosberg Randy Wachtelhund Klass Elit 7
10 Lotta Pettersson Pärla Flatcoated Klass 1 5

Efter lydnaden for jag förbi hemma och bytte hund inför viltspåret, för jag ville inte låta Dicho ligga i den kalla bilen under Isas träning. Först ut i spåret var Ceasar och han spårade som vanligt mycket energiskt. De problem som dök upp för honom berodde sannolikt på att han nu hamnat i en liten formsvacka efter de veckor han stått över träning på grund av att han varit halt. Det visar väl tydligt att även viltspår precis som mycket annan träning är lite av en färskvara och som måste underhållas för att fungera riktigt bra! Om han nu bara får backa bandet lite grand, så är jag övetygad om att han snart kommer att hitta tillbaka till den fina spårning som han visade för några veckor sedan! 

Dicho som också varit ifrån träning en längre tid var för dagen också mindre säker i spåret än han brukar vara - han ville helt enkelt för mycket i glädjen över att få träna igen och tappade på så vis lite av sin spårsäkerhet och sitt fina tempo. Hoppas nu att jag kan börja träna honom mer regelbundet, så att han snart kan komma tillbaka i i gammal god form igen!
  
Nu går en ledig vecka mot sitt slut och det är väl lika bra att vänja sig vid tanken att imorgon är det jobb som gäller igen! Det har i alla fall varit skönt att avsluta med en så här solig och vårvarm helg med mycket utevistelse. Bland det bästa med att vara ledig är att kunna sova så länge man vill och att kunna ta dagen som den kommer! Oavsett väder ska ju alltid hundarna rastas, men även där finns en viss frihet, för om det är för ruggigt på morgonkvisten så kan jag ju alltid vänta lite med den långa promenaden. När det är så fint väder som idag, så är det ju en fröjd att få vistas utomhus och innan jag visste ordet av så hade vi varit iväg i hela fem timmar! Härligt med massor av frisk luft och det är inte utan att både jag och hundarna är trötta så här frampå kvällskvisten! 

Ett efterlängtat februarilov!

Nu har det då äntligen blivit februarilov, som vi har inlett med att åka till Östergötland. In i det sista var det osäkert om vi skull komma iväg, för Dicho hade trots nytt veterinärbesök och ny medicin inte blivit fri från sina långvariga besvär och så sent som i fredags bestämde veterinären att Dicho skulle sövas ner för en ännu grundligare undersökning än den han gjort tidigare i veckan samt för ny provtagning. I väntan på provsvaren får han nu en antibiotikakur samt kortisontabletter. Allmäntillståndet är ok, men svullnaden i pungen håller sig kvar och han har en fortfarande en besvärlig klåda, som gör att han vill slicka sig så fort tratten plockas av. Vilket tyvärr innebär att han måste ha den på i princip hela tiden då han är inomhus.

Stackars Dicho, försutom att han inte får visats ute för länge när det är minusgrader så måste det vara urtrist att behöva uppleva en majoritet av dygnets timmar nere i en tratt. För att bryta tristessen försöker jag så ofta som möjligt att ge honom korta träningpass och andra lekfulla uppgifter inomhus, så att han inte ska bli alltför rastlös av att ligga på så låg tränings- och stimulansnivå. Jag försöker också kompensera hans enahanda liv genom att så ofta som möjligt ge honom mysstunder med mycket kroppslig närhet - han älskar att ligga och slappa med mig i soffhörnet! Under våra promenader har jag på sistone märkt att han har ett ännu större intresse än vanligt för löptikar och det hänger säkert också ihop med att han går på lågvarv med träningen. Hoppas nu verkligen att han blir helt frisk snart, så vi kan komma igång med viltspår och en massa annat kul!


Enda fotot som togs i Norrköping är på mig (Antingen bli man bra på bild eller också blir man lik sig, heter det ju - vilken hemsk min!) med en totalt avslappnad Dicho i famnen som låg på rygg och myste en hel långfilm, medan vi andra tittade på Bodyguard till minne av den fantastiska sångerskan Whitney Houston.

Efter några intensiva dagar med släkten i Norrköping är vi nu tillbaka i Skåne igen. När vi for iväg i lördags var marken täckt av ett tunt snötäcke, men efter fler dagar av regn och mildväder är nu marken helt bar. Det känns faktiskt som om det är lite vår i luften - kanske för tidigt att ropa hej, för rätt som det är kan det ju kylan komma tillbaka och ge nya snömängder. All smält snö och nederbörden har gjort att marken är lerig och blöt och efter varje utevistelse ser hundarna ut som om de precis varit med i gyttjebrottningsmatch, så innan de kan komma inomhus så behöver de en välbehövlig dusch varenda gång. Det är väl lite av medaljens baksida med att det bli mildare väder, men det kan jag nog stå ute med bara det snart blir lite vårvärme!

Imorgon ska Helene och jag ge oss ut till skogs för ännu ett viltspårspass. Ceasar är nu ok och haltar inte längre, så nu ska han göra ett sista träningsspår innan han blir anmäld till prov i anlagsklass. Helene, kom igen - han är redo nu! Isa får ännu en gång vara stand-in för Dicho, som behöver lite mer tid på sig innan jag sätter igång honom på allvar igen! 

Idag har Dicho i alla fall fått en rejäl promenad, för i och med att det nu är plusgrader så kan jag också öka på utomhusdosen utan att vara rädd att han ska förfrysa sina ädlare kroppsdelar. Sedan hann Isa och jag också ta ett träningspass på brukshudklubben och efter några vilodagar från lydnadsträning var hon nu supertaggad! Jag tror att de Lyd 2-moment som jag blir färdig med först blir hopp över hinder och apportering, medan rutan och fjärren behöver lite mer tid. Rutan har varit svår att träna utomhus under den senaste tidens vinterväder och där behöver hon fler pass än de hon får på inomhusträningen en gång per vecka. Fjärrdirigeringen där jag bl.a. vill öka hennes snabbhet när hon utför de olika momenten är ju lättare att jobba med inomhus, så före varje måltid tar vi ett kort pass innan hon som belöning får sin mat och ni kan tro att hon då är på hugget att göra rätt för sig!


På bättringsvägen??


                                Dicho i spejartagen

                      och i närbild!

Ännu en kylslagen helg och till min glädje visade en tidigare väderprognos att det imorgon ska bli plusgrader på dagtid, men under utevistelsen idag har det inte funnits några tecken på att bli mildare väder. Det är väl lika bra att förlika sig med att vintervädret kommer hålla sig kvar en tid till! Förutom att jag själv börjar längta efter lite vårvärme så är det forfarande jobbigt för Dicho med den bitande kölden, som förvärrar hans problem som uppstod förra veckan. För även om han i stort blivit något bättre så har han fortfarande ett sår kvar som är svårläkt och en förhudskatarr som inte vill ge med sig helt - trots att jag spolar rent varenda dag. Efter att ha varit ute på en lite längre promenad i solen (kändes nödvändigt innan Dicho börjar klättra på väggarna, för att han hållt sig så stilla under den gångna veckan) så har nu också pungen börjat svullna - tröttsamt att det inte kan ge med sig! Jag har precis ringt Agrias jourhavande veterinär, som tyckte jag kunde avvakta så länge det inte börjar göra ont eller allmäntillståndet försämras (Bra tips Åsa - att man för 60:- kan få telefonkontakt med veterinär mitt i helgen). Om det inte vänder imorgon, så får jag på månd. uppsöka veterinär ännu en gång! Han kanske behöver ta en antibiotikakur, för att bli helt besvärsfri?


           Här drillas Isa i lite fritt följ!

                   Vem är det som skuggar oss?

   Skuggan Dicho - prövar höger o vänster!


                   Är det min tur nu?

Innan vi går in får Dicho också träna en kort stund

                              och efteråt blir han helvild!

                 Ett kort race så att han inte blir kall

                                    och som han njuter!

Inledde helgledigheten igår med att vara med på på Lomma Brukshundklubbs årsmöte. Kul för mig att få ansikten på de personer som är aktiva i klubbens olika sektioner, för jag blev ju medlem så sent som förra året. Därför är det ju en del medlemmar som jag inte har träffat förut! Sedan följde en prisutdelning till de hundar som gjort fina prestationer på tävlingsbanan under år 2011. På delad andra plats i Barometern i lydnad kom Isa, så kul! Trodde själv att hon kom trea efter att varit inne på klubbens hemsida, men det kvittar ju egentligen tvåa eller trea - är så nöjd med hennes höstresultat i Lyd 1. Därefter övergick mötet i fest för oss 40 medlemmar som var på plats, med hemlagad mat och god dryck samt mycket tid för att lära känna varandra och att få prata mycket hund! Tack, alla som arrangerat kvällens aktiviteter och ett stort tack till er som lagat den goda maten - den gick verkligen inte av för hackor. En mycket trevlig kväll!


                        Blir det bra så här, matte?



Imorgon blir det tyvärr inget viltspår, eftersom Dicho ännu inte är helt ok och för att Ceasar har blivit halt. Kanske kan vi istället spåra någon vardag i veckan, men allt beror ju på hur hundarna mår till dess! Isa och jag kommer i alla fall att åka till Käglinge, för några timmars lydnadsträning.

Ha en bra helg!


Lite berg-och-dalbana!

Idag lördag har vi ett strålande vinterväder här i Skåne, med sol och 10 minusgrader. Lite kallt i vinden, men solen och ett tunt snötäcke gör att det ändå är fantastiskt fint. Jag hade hoppats på en lång utevistelse med både hundarna, men tyvärr så får Dicho nu bara ta korta promenader. För igår fick jag ta honom till veterinär efter att han fått en mycket besvärlig klåda + en infektion på sin kropps mer intima delar samt en släng av förhudskatarr (som jag senaste dagarna hållt i tjack genom att spola rent, men nu triggades den igång också). Både yttre och inre besvär gjorde att han inemot kvällen fick förfärligt ont! Det märktes så tydligt på honom när han till slut inte ens kunde ligga ner. En kombination av den hudirritation han själv åstadkommit under några timmar då jag var på jobbet och kylan vi haft de senaste dagarna har förmodligen orsakat hans problem.

Min sömn föregående natt blev lite halvdan, för även om Mats sov på undervåningen hos hundarna så hörde vi ju alla hur besvärligt Dichostackar´n hade det. Han brukar inte var gnällig i första taget, men nu blev det väl helt enkelt för mycket och att ha huve´t i en parabolantenn är väl inte heller så kul! Stora delar av natten har Dicho suttit upp för att han hade så ont, men idag har det blivit betydligt bättre och nu kan han också ligga ner och få välbehövlig vila - medicinen (Rimadyl mot smärta o inflam. och Fuciderm antibiotikasalva) börjar nu äntligen få effekt fullt ut! 

Här kommer några bilder på två lekfulla hundar, som bara för några dagar var ute i trädgården och lekte så det stod hejdliga till - hälsotillståndet kan verkligen skifta snabbt! 



               Full karriär igen och sedan en kullerbytta!



Imorgon var det så tänkt att Dicho och jag skulle viltspåra med Helene och Cx2, men jag får skjuta på hans spår till nästa helg om han är i form då. Istället får Isa bli stand-in i spåret efter att hon på fm. jobbat med lite lydnad på drop-in-passet i Käglinge. Helene kommer att vara spåransvarig imorgon och hon har lovat att ge sig ut tidigt och lägga spåren i lite annorlunda terräng än den som vi spårat i de senaste helgerna. Det ska bli kul med lite variation! 

Ja, här klämmer jag nu in lite info från sönd.kväll och berättar om dagsläget! Dicho blir allt piggare för varje dag, men tratten får sitta på ett tag till för han slickar sig så fort han kommer åt! Dessutom har en rodnad på pungen också börjat vara, så där måste han nu också bli smord. För hans skull så hoppas jag snart att det blir mildare väder, så att han kan var ute lite längre stunder och inte som nu då han riskerar att läkprocessen förvåras varje gång kylan biter tag i hans utsatta kroppsdelar. 

Isa är däremot pigg och alert! Hon har verkligen fått ett rejält träningspass idag, så nu sover hon så sött - nöjd efter allt som hon varit med om! Spåret hon avverkade idag gick förresten riktigt bra med tanke på att det var länge sedan som hon senast gick viltspår. Sin vana trogen ringar hon ofta och i ganska stora cirklar, men hittar alltid tillbaka. Dessutom har hon också full koll på både band i träden och domare Helene, samtidigt som hon har full fokus på själva spåret. Hon börjar nog bli lite för garvad i viltspåret när hon förutom själv spårningen också pejlar in allt det andra som hänger ihop med pågående aktivitet? Det är kanske dags att prova henne i ett riktigt eftersök, så hon får lite nya utmaningar??  

Ceasars utmaning för dagen blev svårare än de spår han tidigare gått - fullängd och i mycket kuperad terräng. En uppgift som han klarade bra och nu känns det som det är dags för honom att tävla i anslagsklass, men eftersom marken fortfarande är snötäckt så kan det dröja ännu en tid innan viltspårsdomarna erbjuder nya provtillfällen!                             


RSS 2.0