isaodicho

Hemma igen efter att tidigare idag varit på en inoff. utställning i Moheda. Nu hoppades jag att de senaste veckornas träning med hantering av Dicho skulle ge resultat. Våra bekanta, barnens kompisar och olika hundmänniskor har klappat, smekt och gosat med Dicho - allt för att få honom ännu mer positiv inför framförallt tandvisningsmomentet. Ja, det började kanske inte så bra för när vi stannade på en rastplats får Dicho se en dam som närmar sig bilen med bestämda steg och då tar han sig ton och börjar morra för att markera vad han tycker om hennes intrång. Den nyfikna damen menade inget illa alls, utan var bara intressead av hundar i största allmänhet. Jag gav henne en näve godis och sedan plockade jag ut Dicho ur bilen, så att de fick hälsa på varandra och efter en stund var allt som vanligt igen och väl inne i bilen igen slumrade Dicho till och sov djupt till vi var framme vid Bollhallen. 
  
I valpklassen deltog ca. 80 hundar av en mängd olika raser och Dicho kom in i ringen under den senare delen av klassen. Han fann sig mycket bättre i att bli hanterad av domaren än förra gången och i tillgänglighet fick han UA. Duktig kille! Dessutom fick han en 1:a + HP, men vidare i finalomgången var han för trött för att orka fullt ut. 

Efter en dag fylld av intryck sover han nu så gott, fast när jag vänder bort blicken vaknar han till och hittar till sin stora glädje en kvarglömd stolsdyna och vips har han sprungit och gömt sig med sin trofé hängande ut genom munnen. Det här har blivit ett av hans favorittrick och numera är han snabb som blixten! Men jag hann i alla fall med att fånga honom på bild.

                                        

                                     

Ha nu en riktigt bra första advent - julen närmar sig med stormsteg! Jag har faktiskt redan köpt första julklappen och jag säger inte till vem. Det var i alla fall många nyfikna blickar som synade paketet när jag kom hem från shoppingrundan. Tycker det är ganska kul med julhandel om man bara undviker värsta julklappshetsen.

Från oss alla till er alla - ha en riktigt bra avslutning på årets sista månad! 

                                                                                                                         Louise 

Vadå, tror syrran att hon gör sig bäst i badet! Nä, där har hon inte mycket att
hämta, för jämfört med mig är hon är ju en riktig badkruka. Bilderna talar
väl sitt tydliga spåk! Av vatten kan jag aldrig få nog - simmar och dyker gärna, 
medan hon hellre sprätter runt i vattnet utan att ta ett enda simtag. 

                              
                                                       Vad är det som porlar?                   
                            
                                                     Vatten, vatten - bara vanligt vatten!  
                            
                                                                 Plums i böljan!
                            
                                                                     Skaaak!
                            
                                                  Badpojke som jag är - ska jag hoppa i igen!


Söndagsutflykt

Idag har Isa och hundkompisen Kajsa varit i Hässleholm och gått viltspår i ökl. Eftersom båda spårtjejerna
doftade alltför gott för en ung pojke som Dicho, så fick han stanna hemma med de övriga i familjen.
Vi startade bilfärden i regn, men när vi kom fram upphörde regnet och lövskogen var vacker och doftade så friskt och härligt.

Hur gick det då för tjejerna? Ja, det visade sig att båda var påverkade av sina löp och därmed också ganska
ofokuserade. Isa tog sig an den inledande delen av spåret på ett slarvigt och nonchalant sätt. Hon som oftast brukar inleda så bra! Visst, händer det att hon är för ivrig i starten, men idag hade hon alltför bråttom och trots att jag höll henne i selen för att hon skulle sticka ner nosen ordentligt och hitta spåret så stack hon iväg för mycket åt vänster. När hon upptäckte misstaget, så tog hon sig snbbt tillbaka till spåret igen. Därefter tyckte jag att hon då och då tappade lite av sin skärpa, även hon ganska snabbt lyckades att samla ihop sig igen. Det som fungerade bra däremot var att hon genomgående höll ett jämnt och lagom tempo och att hon under spårets andra hälft samlade ihop sig och visade mycket mer skärpa och fokusering. Tack vare hennes upphämtning så fick hon en 1:a. Bra gjort - trots allt!

Isa älskar i alla fall att spåra och även om dagsformen idag inte var den bästa, så kommer här ett av hennes          
                                                                            glädjeskutt
                                
                                 

Isa har under sista veckorna varit lite vissen i samband med löpperioden, men under utevistelsen
på morgonkvisten kändes det som om hennes goda form är på väg tillbaka. 
Full fart igen - med vild och emellanåt smått galen blick. Nästan i klass med lillebrors actionbilder
kommer här några fartfyllda foton på
                                                                               Isa 

                                          

                                       
       
                                         
                                         
                                       
                                                                          Vattenrace! 
                                                             
                                                             Full speed efter dopp i bäcken!
                                       

                                       

                                       



                                        

                                        
 
                                       

Jag hittade en broderad tavla på loppis för några år sedan med texten: Morgonstund har grus i ögonen och det budskapet har nog alltid passat mig bättre än den traditionella Morgonstund har guld i mund. Men efter att vi skaffat hund, så har jag faktiskt blivit piggare på morgnarna och en sådan härlig och solig promenad som i morse gjorde mig pigg som en lärka (det är väl kanske att ta i för mycket) - kände mig i alla fall mer energisk när jag kom hem igen!

Dicho som nyligen blivit 6 mån. fick vara modell när kameran plockades fram. Oj, vad han blivit storväxt på kort tid - mankhöjd 45 cm och vikt 16,9 kg! Under promenixen far han ena stunden fram och tillbaka som en tätting för att nästa stund plötsligt stanna upp för att undersöka allt spännade i omgivningen, från den porlande bäcken till att gräva djupa fallgropar på gångstigen. Dicho har något att göra hela tiden, vilket energiknippe han är! Inte konstigt att jag också blir glad och upprymd i hans sällskap - av att se hans livsglädje och entusiasm för allt som finns runtomkring honom. Det enda som störde honom en aning var en läskig man som såg mycket skum ut och som förde ett farligt oväsen när han satte upp ett staket runt sin trädgård, men efter att synat honom på mycket nära håll så avtog Dichos intresse och han fick återigen spring i benen.  

                                                        Vilka galna bilder!
                                                 Hur kan han hålla balansen? 
                                     
                                     

                                                        Upptäckarglädje!
                                     
                                                                  
                                     
  
                                      
                                      
                                         

Dags att skriva lite om syster Yster som den senaste tiden har haft en lägre profil än tidigare, för Isa är sedan några veckor tillbaka inne i en löpperiod och då blir hon gärna lite ur gängorna och är inte alls lika energisk som hon brukar vara. Hon sover också extra mycket och har ett stort behov av mycket kel och närhet. Dicho som dagligen lockas och retas av förföriska doft, får just nu vänta med för mycket närkontakt av tredje graden med sin syster tills löpet är över. 

Isas lydnadsträning går sedan en tid på halvfart, för jag har på sistone haft lite dåligt med tid att träna henne tillräckligt ofta. Senaste veckorna har varit intensiva på jobbet och då har de andra i familjen hoppat in och tagit sig an en stor del av Isas dagliga skötsel och motion. Nästa vecka återgår jag till ett lugnare arbetstempo och då finns det återigen mer tid för träning och oavsett hur vädret blir ska Isa och jag se till att infinna oss på onsdagens lydnadsträning!  

                    Isas bästa stund på dagen - att gosa med Maribel. 
           Isa är då så avslappnad att det nästan går att göra vad som som
                                           helst med henne.
  
  

Hemma igen efter en heldag i Malmö Mässhallar där vi tillsammans med ca. 1200 valpar deltagit i den årliga valputställningen. Sammanlagt var det 7 perros i olika åldrar som visade upp sig i ring nr. 13. Oturstal eller...??Dicho skötte sig mycket bra fram till att domaren skulle kolla tänderna, då var det inte lika kul längre! Domaren var sedan noga med att förklara att Dichos placering som tvåa i hanar 4-6 mån. berodde på att för att han värderade tillgängligheten högt. Senaste tiden har Dicho funnit det olustigt med just tandvisningen - inte direkt rädd, men det är något han helst slipper. Fast på senaste ringträningen gick just detta moment riktigt bra. Kanhända påverkas han inte så mycket av om domaren är kvinnlig eller manlig, utan kanske kan det vara så att vissa personligheter fungerar sämre än andra och den här domaren verkade tveksam när han såg Dichos tveksamhet - bestämdhet brukar fungera bättre. Jag får nu släppa analysen kring momentet och istället hitta bra tillfällen att öva honom inför nästa utställning. Närmaste tiden ska jag avdramtisera det hela så mycket som möjligt och se till att så ofta som möjligt bjuda hem bekanta, som tar kontakt med honom på ett kravlöst och positivt sätt, t.ex. genom smek och goa klappar.

Dicho fick i alla fall en 1:a + HP och i rörelse i ringen gjorde han bra ifrån sig " rör sig med ett långt och effektivt steg"
                   
                               BIR och BIM - Aberlourshundar så långt ögat når. GRATTIS!
                   
Nej, nu är både Dicho och jag trötta efter att varit uppe sedan tidig morgon, så nu tror jag vi kurar ihop oss i soffan för lite kvällsmys, men först ska barnen bjuda Mats på Fars-dagfika! 

                                                   Hej då o ha nu en bra sönd.kväll!