isaodicho

På söndagskvällen sammanstrålade vi med Isa och Maribel i Norrköping, där vi bodde hos min bror Peter. Det kändes ovant att vara ledig veckan före jul, för annars brukar det ju oftast vara fullt upp de sista dagarna före julafton. I år blev jag också övertalad av Mats att vänta med juklappsinköpen in i det sista, eftersom vi hade så gott om tid. Jag som hatar att ge mig ut i affärerna i värsta julhetsen, men det gick faktiskt över förväntan för vi lyckades på relativt kort tid inhandla det vi tänkt oss. 

En av dagarna åkte vi till Linköping och hälsade på min barndomskamrat Gun med familj. Vi hade verkligen en toppentrevlig dag!! Vi pratade om det mesta mellan himmel och jord och eftersom Gun och jag har känt varandra sedan vi var sju år, så blev det också en del gamla minnen. I familjen finns även en fyrbent familjemedlem som heter Chilli, så som ni förstår hann vi också med att prata hund.

                              
                                           

Så kom då julafton och då hade vi fullt program! Hector anlände med tåget i anslutning till att vi skulle luncha hemma hos min syster Nina. Hundarna fick en stor portion social träning under dagen med tanke på att vi var ett tjugotal släktingar som hade samlats för julfirande. 

                                        
                                   Dicho njuter av att bli klappad av brorsbarnet Jonte

Några timmar senare  samlades vi för julmiddag hemma hos Peter och efter att vi njutit av den goda maten så påbörjades en mängd aktiviteter - pingisbordet ställdes fram i köket, småprat i soffhörnet och det spelades en mängd idrottsgrenar med TV-spelet Wii. Maribel hade träningsvärk i flera dagar efteråt!

                                                                                
                                                        Maribel ger Jonte en match!
                           
                                                         Peter med sin dotter Linn
                           
                                                        Storebror Uffe med sonen David
                           

Här är det juklappsöppning för Isa o Dicho - som älskar mjukiskaniner, men han biter gärna lite för hårt i dem så undrar just hur länge den här överlever?

                            

                           
Efter härliga dagar i N-köping: hemresedags och med juklappskassarna blev det som synes en hel del packning!                            
                         

Nu är vi hemma igen efter att ha varit på resande fot i ungefär en veckas tid! Inför förra helgens hundmässa inledde Dicho, Mats och jag restrippen med att åka till Sthlm, medan Isa och Maribel hoppade av redan i Norrköping. Tågresan norrut gick bra och utan några förseningar, vilket jag nästan hade räknat med under rådande väderkaos. 

                                 
                                                               Dicho - en van tågresenär!

Katarina o Zoê skulle ha åkt i samma kupé som oss, men vad hände?? Stadsbussarna i Malmö strulade så till den milda grad att de missade avgången och fick istället ta ett senare tåg. Istället fick vi en charmig liten mops med namnet Hugo med matte Marianne som trevligt ressällskap. Jo, då hon har en till mops som naturligtvis heter Boss!  
   
                                           

Väl framme åkte vi direkt ut till Hector i Nacka där han nyligen flyttat in i en liten söt lägenhet med fina grönområden runtomkring. Vilket var skönt för Dicho som efter allt stillasittande nu fick möjlighet att bli ordentligt rastad.

                             

På lördagen var det då dags att bege sig till hundmässan och eftersom vi var där i god tid så hann vi också vid ett par tillfällen besöka rasmontern för perros. Vilket bra jobb ni gjort som satt upp montern - den var så snygg! Dessutom har ni som stod där under helgen gjort mycket bra reklam för rasen!
                               
                                            
                                            
                                                                 Calmigos söta Zita

Bästa betyget för er är väl ändå den kommande valpköparen som vi träffade och som berättade att hon egentligen bestämt sig för en lagotto, men efter att ha stannat till vid perromontern så tänker hon nu istället köpa en perro.

Tillbaka till utställningsringen där 26 perros blev bedömda av domare Liz-beth Liljeqvist. Dicho fick en 1:a och excellent, men var tyvärr lite spänd i sin annars så fina trav och fick påpekan om att han rörde sig med för kort steg bak. Några timmar senare deltog han i en domareximination (en aspirant gjorde ett avslutnade moment för domarna Bertil Lundgren och Karl-Erik Johansson) och då sprang han i en härligt avspänd trav - inga stela bakben där inte!

                                    

Det var också kul att mingla runt bland alla fyrbenta och tvåbenta - och en och annan som jag sedan tidigare lärt känna via bloggen fick jag nu chansen att träffa i verkligheten. 

                                 
                                                                   Perros så långt ögat når!

                                 More from ringside:
                                 
                                                               Zoë (Aberlours Brilliant Career)
                                
                                                       Dichos kusin Berit (Perro Rizados Celia)
                                
                               Här är BIR Zorrazo Zias och BIM blev Sheela (Rasta Manana Bonita)

Efter att ha avslutat dagen på hundmässan med shopping, uppvisningar av olika slag (bl.a. freestyle) samt utställningssemifinaler så begav vi oss hem till Dichos uppfödare Åsa. Vi fick en fantastiskt trevlig kväll med massor av god mat och trevligt umgänge - tack!!

När vi sedan mätta, belåtna och aningen trötta efter en fullspäckad dag tog nattbussen mot Nacka blev vi med ens klarvakna när vår buss plötsligt körde rakt in i en taxi som förmodligen på grund av halkan inte lyckas att stanna i en korsning. Den kör ut mitt framför oss och busschuffören har inte en chans att hinna bromsa i tid utan kör rakt in i taxins front som blir helt ihoppressad. Uttryckningsfordon var snabbt på plats och tog hand om taxichauffören, som förhoppningsvis klarade sig utan några livshotande skador. Eftersom bussen fick rejäla plåtskador framtill samt läckte bensin, så fick vi resenärer snabbt ta oss ut ur bussen. Med en buss som stod tvärsöver vägen så stängdes all tafik av och vi resenärer fick så småningom ta oss hem på egen hand. Vilken otäck olycka - man får vara tacksam att det inte gick ännu värre!

Dicho klarade strapatserna bra och han liksom vi tyckte det var otroligt skönt när vi kl 3 äntligen kom fram till lyan i Nacka. Det blev bara tre timmars sömn den natten, innan det var dags att lämna boendet för att resa söderut med tåget till släktingarna i Norrköping. Mot nya äventyr!! 

                                  
                                                         
 

Jag har precis fått några fina bilder som Katarina tog när jag och Isa tränade lydnad på Lomma Brukshundklubb tillsammans med fotografen själv o Zoë samt Helen o Cocos. Det känns som det var för evigheter sedan när man ser fotona utan tillstymmelse till snö, men det är faktiskt bara fyra veckor sedan och då var gräset fortfarande grönt. Visst var det lite regnigt den dagen, men vi hade ändå ett toppenbra träningspass. Då vi drillade varandra inför årets sista lydnadstävlingar, som alla blev inställda när snön en kort tid senare vräkte ner under flera dagar. 

                              
                                      
                             
                             
                

Jag ser faktiskt fram emot att i vår komma igång med tävlandet igen, så nu gäller det att inte tappa för mycket fart under vinterperioden! Isa är fortfarande lika lycklig och entusiastisk under varje träningpass och det smittar för jag blir själv så glad och uppåt av hennes härliga energi!

Snart har jag bara en vecka kvar till en efterlängtad långledighet och förutom att få mycket mer tid tillsammans med de närmaste (familj, hundar, släktingar och vänner), så ser jag fram emot många och långa sovmorgnar. För de senaste veckorna har jag gått upp tidigare och tidigare för varje dag, för att på så vis vara säker på att hinna i tid till jobbet på snöiga och tidvis mycket blåsiga vägar. 

Fredag är inte hellet så dumt och när solen tittar fram så passar jag på att plåta en del. Efter att Dicho suttit stilla alldeles för länge, för att tillsammans med Isa bli fotad för julkort, så får han massor med spring i benen och gör ett fartfyllt race i trädgården. Vilken snöbuse - han räcker till och med ut sin tunga när han springer förbi! 

                                 
                                                                          Ta mig om du kan!
                                 
                                                                           Full speed!
                                 
                                                                           Paus 
                                  
                                 
                                                Oj, nu har jag fastnat! Hur kommer jag upp igen?
                                 
                                                                     Usch, va jobbigt!
                                 
                                                                           Hjääälp!
                              
Så här såg gosiga Dicho ut på morgonkvisten! Är det frukost snart??                                                      

Vintervädret fortsätter här i södra Sverige och hur det ska bli den kommande veckan verkar osäkert. Väderprognoserna går isär - ska det bli plus- eller minusgrader?? Efter den senaste veckans stormiga dagar, så ser jag gärna att det kommer lite sol. Snön får gärna ligga kvar, bara det slutar blåsa! Senaste veckorna har det varit svårt att få ordning på den gruppträning i lydnad som var inplanerad - har missat två drop-in för att jag varit förkyld. Sedan ställde vädret till det så att sista drop-in tillfället för året också rann ut i sanden. Därefter var det tänkt att jag skulle bli drillad med Isa några gånger på brukshundklubben, men snöstormen kom emellan och nu till helgen blir Isas sista tävling i år inställd, Nu gäller det att försöka hålla lydnaden igång under vintermånaderna! Till helgen blir det ett pass med andra perros och nästa lördag så hoppas jag på att ha tillgång till en hall för att få träna inomhus.

Isa och Dicho verkar i alla fall inte misströsta för att träningsppassen inte går planenligt, för de tycker det är lika roligt varje gång de får ge sig ut och tumla runt i snömassorna. Båda två älskar att borra ner sina huvuden djupt under snön, så efter varje utevistelse ser de ut som ögonlösa snömonster - helt övertäckta med vitt.

                                        
                                                                                   Dicho 
                                        
                                                                                Full fart!
                                        
                                      
                                        
                                                                              Skånevinter 
                                        
                                                               Isa: Jippie, här ligger en fastfrusen boll!
                                        
                                                                               Nu looossnar den! 
                                         
                                                                                 Vad kuuul!!
                              
                                                                                Dicho pausar