isaodicho

Midsommar firades traditionsenligt i vår by med sommarmusik i kyrkan och därefter fortsatte firandet i Elins hage där midsommarstången blev rest och sedan var det fritt fram för både folkdansuppvisning, dans och olika lekfulla inslag, som t.ex. dragkamp. För de som inte hade fikakorgen med sig fanns det dryck och nybakat bröd att handla. Hur var då det alltid omdiskuterade midsommarvädret? Ganska ok. faktiskt även om det var lite kyligt när solen gick i moln. 


                          

Maribel och Hector har firat midsommar på lite olika håll. Hector hos kompisar i Helsingborg och Maribel i pojkvännens sommarstuga i Höörtrakten. Fick ett telefonsamtal nyss och hon verkade glad och nöjd, medan H:or ännu inte vaknat och berättat hur han haft det. Numera med snart två vuxna barn är det lika bra att vänja sig vid att de firar de flesta av våra svenska traditioner på egen hand tillsammans med sina kompisar.

Tidigare i veckan har vi också hunnit med en hel del hundaktiviteter, som t.ex. hundbad. Själv väntar jag nog på att det ska bli lite varmare innan jag doppar mig. Vad Isa väntar på vet jag inte? Nu är hon inne på sitt fjärde levnadsår och ännu har hon inte börjat att simma frivilligt. Hon älskar att vistas i vatten, men varje gång som hon kommer så långt ut att hon inte känner botten så tar hon sig genast in mot grundare vatten igen. Dicho simmar obehindrat ut på hur djupt vatten som helst, men Isa har han ännu inte lyckats att locka med sig!  Sommaren är lång så det lär bli många tilllfällen för att få henne att börja simma, men det sitter långt inne måste jag säga! Varje gång som hon är ute på djupare vatten vill hon - men vågar inte! Hur kan hon vara så fruktansvärt envis i att inte våga ta det där sista steget för att simma ut och hämta sin älskade leksak som guppar så lockande på vattenytan.

                          
                                                                   Hjälp, den är för långt ut!
                          
                                                                        Simmarkungen Dicho
                         
                                                                            Vattenrace
                         

Helene har på senare tid haft kurser i Käglinge rekreationsområde och en av dagarna tog jag med mig Dicho till valparnas träning och på lekstunden efter avslutat pass sprang han, Cocos o Ceasar runt med de små sötnosarna i hasorna. Det var intressant att se hur försiktigt han lekte med dem - väl införstådd med att de inte klarade alltför tuffa tag. Några dagar senare var det Isas tur och det är nyttigt för henne att då och då delta i något lydnadspass tillsammans med andra hundar, för det räcker inte med att alltid träna hemomkring. Isa var pigg och glad och tyckte det var toppenkul med lydnaden, nu får jag väl snart ta mig i kragen och anmäla henne till någon kommande tävling. Därefter höll Lotta i en timmes agilityträning och det tyckte Isa också var toppenkul (Finns det någon form av träning som hon tycker är trist?), medan jag är mer tveksam om det är något för mig.Eftersom det var kursavslutning bjöd Helene sedan på fika, som smakade jättegott efter ett par timmars träning!

Jag har också ägnat en del tid åt att fixa till hundarna och här är det kloklippning och öronskötsel på gång - härligt att kunna ha trimmerbordet utomhus!
                 
                             
                         
                        
Här kommer en fartfylld bild från förra sommaren på tre nyklippta och uppspelta perros: Cocos, Donny o Dicho. Det syns verkligen att Dicho blivit så mycket kraftigare under det gångna året!

              

                                                  
                          

Vi har precis kommit hem efter en långhelg i Västervik, för mitt gudbarn Nina har efter tre intensiva år på gymnasiet tagit studenten. Du har verkligen gjort ett bra jobb och nu håller vi allt som hållas kan att du kommer in på den högskoleutbildning som du har sökt till hösten! Konkurrensen verkar stenhård, men vi tror på dig!

                            
                                                             V-viks sötaste student - påhejad av lillebror Leo!
 
Ja, vilken härlig helg vi har haft och det blir ännu lättare koppla av när man vet att hundarna har det bra hemma i Skåne. Tack Solveig m. familj för hjälpen med Isa - hon kastade längtansfulla blickar mot ert hus när vi imorse gick förbi er grind, så nog har hon trivts hos er! Dicho har haft goa dagar hos Helene och polarna Cocos och Ceasar samt övriga familjemedlemmar- tusen tack!

När Dicho funnit sig till rätta i familjen utsåg han ganska snabbt Helene till ledare och följde därefter henne hack i häl. Med de fyrfota fungerar han alltid mycket bra och han vet att det är det är de som bestämmer för att de är äldre än honom och att de är på hemmaplan. Söta Cocos är han hett förälskad i, men är aldrig påträngande utan beundrar henne oftast på lite lagom avstånd. Eftersom han vet att hon ogillar när hanhundar sniffar på hennes bakdel, så nöjer han sig istället med att lukta på marken där hon nyligen suttit eller legat.

                           
                              Helene med Dicho o Cocos, som fixerar sina ögon på godiset framför dem

Ceasar (den äldste i gruppen) behandlas också med respekt, t.ex. om han under promenaden börjar rusa runt i högt gräs så springer Dicho gärna efter - men aldrig så nära att Ceasar har anledning att bli irriterad och säga ifrån. Dicho är m.a.o duktig på att tyda och läsa av andra hundars kroppsspråk och det känns ju onekligen som en bra och viktig förmåga i hundarnas värld!

Tillbaka till studentfirandet: Här kommer en mängd bilder från en otroligt rolig helg, som började redan i fredags kl. 13.00 på Västerviks Gymnasium (här gick jag också en gång i tiden) och fortsatte sedan långt inpå nattatimmarna. Det var toppenkul attt träffa både gamla bekanta och nya! Gerd, vilken fantastiskt trevlig fest för dottern Nina! En stort tackkram ännu en gång från oss alla och passa nu på att vila efter allt slit med studentförberedelserna!

                                       
                                                                       Nina o Maribel  
                                     
                                                             Gerd hoppar högt när Nina fått stipendium!
                                     
                                                                          Blomsterflicka

Därefter åkte alla studenter på lastbilsflak ner till centrum, för att där sedan hämtas med bil för hemfärd. Morbror Claes fick hedersuppdraget att vara chaufför och i sin fräcka lilla Fiat körde han den nybakade studenten genom stan.            
                                    
                                    
Gerd och jag blir också sugna att glida några varv nere på stan med den lilla röda, men det får bli en annan gång!
                                    
                                                                    Flickbukett till bords!

I anslutning till studentfesten så var vi ett sällskap som dagen därpå åkte båt ut till skärgården för att äta lunch på Idö-restaurang. Vilken god mat och havsutsikten gick inte av för hackor den heller!

                                   
                                  
                       
                     
Innan avfärd efter en skön dag ute till havs - lyckas jag fota ett bi som flitigt letar nektar bland alla blommor som växer på öns klippiga delar.

Eftersom jag i slutet på förra veckan direkt efter avslutad termin for iväg till V-vik, sä känns det som det är först idag som jag börjar att fatta att sommarledigheten faktiskt har börjat på allvar och det ju bara en så himmelskt sköööön känsla! Till skillnad från biet lägger jag nu ner mitt flit och slit, för nu är det tid för avkoppling och slappa dagar i hängmattan!

Hoppas att ni också hinner njuta av sommarens alla fröjder och att ni får en fin och solig midsommar!                                  
                                                                     




   

Så är det nu en vecka kvar till sommarledigheten börjar på allvar! Eleverna har nu påbörjat sitt sommarlov medan vi lärare nu har dagar för efterarbete och förberedelse av höststarten. För då väntar nya kurser och ett nytt betygssystem samtidigt som det gamla systemet fortsätter för de elever som redan går på skolan. Det blir en hel del att hålla reda på, så även om mina krafter börjar att tryta så smått är det ett måste att göra sig förberedd på allt det nya i gymnasiereformen 2011. 

Tillbaka till helgen: I morse startade Isa och jag söndagen med ett viltspår för domare Bo Olofsson. Ni som var med på Klippanlägret känner säkert igen namnet, för han var en av två skickliga viltspårsdomare som på ett föredömligt sätt dömde flertalet perroekipage. Intresset för viltspår på lägret var så stort att Anna med Buster och jag föreslog att vi kunde gå våra spår vid ett senare tillfälle och idag var det så dags! Väderförutsättningarna i Fulltoftaområdet utanför Hörby har varit helt perfekta - sol och ca 17 grader. Isa gick ut som nr. 1 och hon kändes redan från start oerhört taggad.

Förutom ett mycket lärorikt och roligt träningsspår på lägret med Micke, så var det över ett år sedan som hon viltspårade så därför var jag av förståeliga skäl osäker på hennes dagsform. I sin iver att kom igång hade hon lite svårt att ge sig till tåls och invänta mitt startkommando. Sin vana trogen startade hon upp i ganska högt tempo, men när hon väl börjat fokusera sig på allvar så minskade Isa genast farten till ett behagligare tempo. Spåret hade för övrigt en ganska hög svårighetsgrad med skiftande och snårig terräng, dessutom var stora delar täckta av torra löv som också försvårade hennes nosarbete. Isa spårade mycket bra och fick en sluttid på 18 min - tog sig smidigt över stock och sten och verkade inte ett dugg ringrostig. Min duktiga spårtjej fick därefter en välförtjänt etta med slutomdömet: En tik som spårar väl. Förs fram mycket väl utan inblandning.

Stort grattis till Anna och Buster som tog sin första etta i öppen klass! Bra jobbat och det kommer mera - var så säker. Nu hoppas jag inte det ska dröja så länge tll nästa viltspår - längtar redan, för det är ju så kul!

Tyvärr lyckades jag med bedriften att ännu en gång lämna kameran hemma, så här kommer istället en bild på Isa från ett annat tillfälle!

                    

                          

                           

Är nu hemkommen efter några dagar i Trollhättan och Vänersborg. Efter en övernattning på ett mycket trevligt vandrarhem, Gula villan i T-hättan, for Mats, jag och Dicho imorse vidare till Vänersborgsutställningen. Vilken fantastiskt fin plats - precis intill vattnet! Solen sken över våra huvuden och tack vare en stilla vindbris, så höll sig temperaturen på en behaglig nivå hela dagen. Vistelsen blev naturligtvis ännu bättre av att Dicho efter en mycket bra insats blev tvåa i Bästa hane och fick cert. Grattis Ramses och Rosa till BIM respektive BIR samt Wilma som blev svensk utställningschampion! 

Några foton hann tyvärr inte bli tagna, så håll till godo med några fina bilder som Björn Bäck tog under Hässleholmsutställningen! 

        
         
         

Under långledigheten har vi också hunnit att njuta av det fina sommarvädret här i Skåne, så i fredags tog vi hundarna och matsäck med oss och bilade till Österlen. Tre mil från kusten gjorde vi ett stopp och stannade till vid Monique och Lottas vackra hus med en helt otrolig trädgård och en parkdel på sammanlagt 6000 m2. En otroligt rofylld och vacker plats med massor av fågelkvitter och annat djurliv alldeles inpå husknuten!

       
                                             Grind mellan trädgård och park
       
        
                                                   Skönt med lite skugga eller hur ...
       
                                                                  Dicho

Innan vi for hem så hann hundarna med att bada och medan Dicho sin vana trogen simmade flera vändor på djupt vatten, så stod Isa med vattnet i halshöjd och gnällde för att hon inte kunde nå leksaken som guppade ett par meter framför hennes nos. Genom att fästa en lina på leksaken för att vara säker på att den inte skulle flyta bort, så gjorde jag tappra försök för att få henne att simma. Min lilla kloka Isa kom nu på att om man tar linan med ett stadigt tag i sin käft, så är det bara att hala in den till stranden. Lätt som en plätt!! Jag försökte överlista henne genom att låta linan löpa ut från ett annat håll än där vi stod, men då förflyttade hon sig till denna plats och gjorde om proceduren igen. Ingen ska väl säga att hundar inte är smarta!

Nu återstår endast ett par veckors arbete för mig, men den värsta ruschen ska väl ha lagt sig nu i skolans värld! De här sista dagarna kommer förhoppningsvis att ha ett lugnare tempo än majmånad har haft. Åh, vad jag längtar efter sommarlov! Hoppas ni också har en skön inledning på sommarmånaden juni!