isaodicho

Typisk svensk sommar skulle säkert många säga, för just nu är vädret lite upp och ner! Ena dagen några varma soltimmar och nästa regn och rusk. Efter att Lily och jag bilat till Västervik för några roliga dagar tillsammans med ett tjejgäng + några grabbs från min uppväxt- och skoltid, så är vi nu tillbaka i Skåne igen. Duktiga lilla tjejen som sov mesta tiden under både ditresan och hemresan. Trots otur med vädret hade vi mysiga dagar hemma hos Gerd, Nina, Gustaf och Leo - tack för allt! Lily sänder en stor blöt puss - hon tyckte det var toppen med all uppmärksamhet! 

 

Det blev också flertalet luncher/middagar/fika i goda vänners lag: Gerd, Gun x 2, Tomas x 2 , Ulla  - det var så roligt att träffa er alla! Desutom var också de fyrbenta kompisarna Chilli och Galic med och Lily tyckte att den sistnämnda var lite för påflugen i sin iver att få leka och gav henne därför en och annan utskällning. 

 

 

För övrigt lyckades hon att charma samtliga som kom i hennes väg, så till den milda grad att vi också lyckades med bedriften att få ta med henne in på en inglasad del av en restaurang, trots att vi då var tvungna att ta vägen genom både restaurangen och baren. Kul, också att ni Gun o Tomas några dagar senare tog nya "cabben" och kom ner ner till oss i Skåne för ännu en träff och en födelsedagsfika i vår trädgård! Tomas, du ska inte tro att du kommer undan helt när du nyligen nollat!

 

 

                        Fikadags i Gun o Tomas sommarstuga! 

                                       En trött Lily somnar mitt i fikastöket!

 

Isa och Dicho börjar sakta men säkert att vänja sig vid det lilla yrvädret. Isa har intagit en närmast drottninglik attityd när hon med högdraget huvud och ett extremt tydligt kroppsspråk visar Lily vem som bestämmer av de fyrbenta och vad som är tillåtet och inte. Mellangrabben Dicho tycker fortfarande att Lily är lite jobbig mellan varven när hon med en insmickrande kroppshållning jagar runt efter honom. Trots att han morrar och försöker dra sig undan så ger hon sig inte i första taget, men nu har han i alla fall kommit på att hans bur och uppe på en trappavsats kan fungera som tillfälliga tillflyktsplatser.

 

Utomhus får Lily igång sina storasyskon i lekens virvlar lite mer, men om det går för fort då de stora jagar varandra blir det för bra för att hennes korta ben ska kunna orka hänga med. Då får hon istället vila en stund på första parket i mattes armar och just nu sover hon så gott inför nästa mål mat. Hennes aptit fungerar förresten allt bättre och även om hon inte är någon knubbis, så känns hennes kropp ändå ganska ok. Dessutom är hon pigg och glad samt har fin och glansig päls, vilket också vittnar om att hon får i sig vad hon behöver. Jag har bestämt mig för att att inte mixtra för mycket med hennes mat genom att t.ex. från och till ändra på hennes foder, utan istället bara ställa fram hennes skål, säga "varsågod" och sedan låta den stå framme en lagom stund. Om hon då inte äter med någon större aptit - låta det vara och inte truga eller hitta på andra knep för att få henne att äta. Den här metoden verkar ju onekligen att fungera, för efterhand har hon sakta men säkert fått alltmer hull. Dessutom är jag noga med att hålla hennes mattider, så om vi t.ex. är på resande fot se till att stanna till vid vägkanten och ge henne sin måltid när det är dags - består av Hill´s torrfoder + en liten klick Bravo färsfoder av lamm.

 

Idag har Lily förresten varit med Mats på hans jobb på förmiddagen och hälsat på och blivit kelad av många entustiastiska arbetskamrater. När jag så hämtade henne för hemresa var det receptionens personal som stod på tur. En bedårande liten perrovalp väcker onekligen alldeles speciella känslor hos oss tvåbenta! Det var härligt att se personalen iklädda bländande vita byxor krypa runt på golvet i rena glädjen över att få gosa med en ullig och söt liten chokladpralin.

 

Ha nu en bra fortsättning på sommaren - vädret till trots!