isaodicho

Dichos favoritsysselsättning just nu är viltspårning och varje helg åker vi till skogen och för att ge oss i kast med nya spår. I sällskap de senaste gångerna har vi haft Helene, Ceasar och Cocos. De bilder som här följer togs förra helgen och imorgon är det tänkt att vi ska gå nya spår, men för första gången under denna skånska vinter har det idag snöat lite mer ihållande så inför morgondagens spårning ser det onekligen lite osäkert ut!

Ett vackert tunt snötäcke kan väl vara ok, men om det blåser så kraftigt som idag samt faller mängder av regnblandad snö så får vi nog hoppa över söndagens spårning Jag får hoppas att det lugnar ner sig över natten, för det är inte bara Dicho som njuter av den uppfriskande skogsluften och de kluriga spårslingorna, för även jag tycker det är fantastiskt roligt och enormt avkopplande varje gång vi kommer iväg på våra spåräventyr!

Ceasar som på gamla da´r (8 år) nyligen börjat viltspåra har som nybörjare visat sig vara enormt duktig! Trots att han så här långt bara spårat några få gånger så har han gjort mycket bra ifrån sig. Här ser vi honom ta sig an den första svårigheten i spåret - ett vattenhinder som han efter en kort tvekan snabbt tar sig över innan han fortsätter mot slutmålet. Ceasar är en cool kille som mestadels tar det ganska lugnt, men i spåret blir han otroligt taggad och det var så kul att se hans stolta kroppshållning när han bar iväg på sin klöv-trofe´ efter avslutat spår. Inga ålderskrämpor här inte! 


              
             

Dicho, som i slutet av förra året avslutade med att göra några otroligt fina ö.kl-spår, som också bidrog till att han nu har erövrat ett viltspårschampionat - får nu utveckla sin spårförmåga ännu mer, genom att jag hela tiden ger honom nya svårigheter att lösa utefter spåret. Jag försöker variera mig så mycket som möjligt - ena gången får han gå ett "tvärtomspår" som enbart är klövat, förutom i start och i vinklar då det är blodat.

En annan gång har jag lagt in andra svårigheter i spåret, som nedan där spåret går tvärsöver en grusväg som många helglediga precis har promenerat på. Dessutom blev just det här spåret lite extra svårt, för i samma ögonblick som Dicho skulle ge sig iväg ut i spåret fick jag se en familj med lekande barn och en hund som korsade spåret lite längre fram. När de sedan försvunnit ur sikte och jag släppte ut linan åt Dicho. så visade det sig inte bli några problem för honom - han jobbade sig målinriktat framåt och tog ingen notis om andra dofter än blod och klöv. Bra jobbat!

 

Dicho som snart ska klippas kort är nu ganska långpälsad och just det här spåret avslutades i barrskog, vilket gjorde att hans päls i slutet av spåret var full av kliande små grankvistar (som under en vanlig promenad skulle irriterat honom enormt), men nu brydde han sig inte ett dugg om dem förrän spåret var över och vi var på väg till bilen. Härligt att se honom så fokuserad på sin uppgift!



Det var också kul att se honom i aktion precis innan han nådde fram til klöven, för där hade jag lagt spåret tvärsöver en omkullfallen gran med massor av torra kvistar, som gjorde det svårt att ta sig igenom just där. Det löste Dicho galant, genom att istället snabbt springa runt trädet och ta upp spåret igen på andra sidan, för att så sedan till slut hitta den alltid lika efterlängtade klöven! Sedan följer Dichos specialknep - att bita av snöret på klöven, för att få rå om den helt och hållet en liten stund!


                                   Den är miiin! 


Emellan spåren brukar det vara skönt med en promenad - här har spårgänget krypit upp på en sten! Dicho ser verkligen ut som en jätteperro jämfört med de andra, men ögat luras för han är i verkligheten ganska jämnstor med både Cocos och Ceasar - han sitter betydligt högre upp på stenen och har så mycket mer päls!


                              Hälsningar från skogsmullegänget genom Dicho!