isaodicho

Min glada och alltid lika positiva Isa, som de tidigare två tävlingstillfällena i lydnad har haft oturen att hamna i platsläggnings-grupper med hundar som sprungit runt, busat eller rusat till sina ägare, fick idag på Sydöstra Skånes BK i Sjöbo äntligen en fullträff i detta moment (10 p). Härligt och med 3 i koeff. så kändes det skönt att kunna inleda med 30 p. (Vid lottningen fick hon startnummer 8 - bra med lagom tid för uppvärmning, m.a.o inte för tidigt och inte alltför sent!) Av tjugo anmälda hundar i lydnadsettan hamnade hon i grupp två av tre. Det började lite pirrigt när det i den första gruppen utbröt full kalabalik då ett antal hanhundar muckade gräl med varandra och jagade runt på planen. Ni kan tro att jag då var snabb att avleda Isa från turbulensen - samtidigt som jag sakta drog mig bort från lydnadsplanen, för att minska risken att hon skulle påverkas av händelsen inför sin egen platsläggning. Åh, vad det kändes skönt när sedan alla i hennes grupp låg kvar tiden ut! 

                 
Tog tyvärr inga foton under tävlingen, så här kommer istället några nytagna träningsbilder. Här har Isa tappat ögonkontakten för en kort sekund, men ser så härligt taggad  ut!

Direkt efter platsliggningen så bad domaren ekipagen komma fram för tandvisning med Isa som första hund i gruppen. Ett moment som aldrig tidigare vållat henne problem blev nu plötsligt lite obehagligt, för när domaren böjde sig ner backade hon bort från honom. Vilken förarglig nolla! Hon har på tidigare tävlingar aldrig gjort momentet direkt efter platsläggning, så nu ska jag någon då och då skifta med att spränga in det lite varstans mellan andra moment! Utanför planen bad jag därefter en okänd hundägare att göra om tandvisningen och då satt hon som en ängel. Det är bara att att ännu en gång konstatera att hundar inte är några maskiner, för när man minst anar kan de göra något som man inte kunde förutse skulle hända! I slutet av programmet nollade hon också när apporten skulle greppas. Den tyckte hon för dagen såg mycket trist och ointressant ut samt luktade pyton (tog den sedan på mitt tredje kommando, men då var det ju för sent). 

Nu till de moment som gav de nödvändiga poängen! Linförigheten: som var den bästa hon gjort på tävling så här långt - något sen i några halter och i någon sväng, men annars hade hon en härlig energi och fin framåtanda (8,5 p).  Läggande: Något för långt fram före kommandot, men kom snabbt ner på marken (9 p). Inkallande: hörde märkligt nog inte mitt första "Hit", så det blev ett dubbelkommando (7 p). Ställande och helhetsintryck (alltid lika kul) gav 10 p. Hopp: satte sig lite snett (9,5 p).

                 
                 
                 
                 
                 
            
Om jag nu ska summera dagens tävling, så förutom att jag naturligtvis är otroligt glad att Isa gjorde så bra ifrån sig och nu är klar för uppflyttning till lydnadsklass 2, så är det också så härligt att se hennes glädje och energi när hon är inne på lydnadsplanen. Vilket hon bl.a. visar genom att i slutet av programmet mittemellan två moment ställa sig helt stilla med blicken stadigt fäst på mig, för att på så vis vilja försäkra sig om att vi ska stanna kvar länge till och hinna göra massor av fler roliga övningar. Mina träningsgrupps-kompisar som följer Isas utveckling varje vecka, tyckte efter att ha sett hennes insats att hon plockar fram ännu mer vilja och motivation på tävling än under träning och om den tävlingsglädjen håller i sig är det ju fantastiskt roligt! På skoj föreslog de att jag i framöver skulle skippa träningstillfällena och istället enbart låta henne tävla sig fram! Grattis förresten till Niclas som med en av Stjärnglimtens systrar - Yatzi, fick en etta. Systern Abby tillsammans med Yvonne gjorde också en mycket fin uppvisning. Den golden retriever-tiken kommer att gå långt - vilken härlig ustrålning och explosivitet i sina rörelser hon har!
 
                              

Goa Isa ligger nu däckad under mitt bord - trött och nöjd efter dagen äventyr på lydnadsplanen!