En vanlig vecka eller...?
Bakom mig har jag nu en ganska vanlig vecka eller...? För med hundarnas hjälp blir det ju alltid en hel del sköna avbrott i vardagen. Isa har efter en veckas vila från lydnaden börjat träna igen och i måndags var hon verkligen på hugget i träningsgruppen. Hon var helt överlycklig av att komma igång igen, så lite upphåll verkar ha gjort henne gott! Dessutom är hon nyklippt och då brukar det ju bli lite mer spring i benen på den slanka kropp som tittat fram efter att fem månaders päls försvunnit. Hon blev också upplivad av att vi nu börjat träna en del nya moment, som fjärrdirigering med sitt och ligg samt hopp över hinder (hopp-sitt-hopp). Fjärren tycker hon är kul, men hon är lite för ivrig och flyttar ofta bakdelen för mycket när jag håller belöningen i den riktning jag vill hon ska röra sig, så där har jag börjat med belöning bakom henne och det fungerar betydligt bättre. Även om hon några gånger trodde att det var platsläggning som skulle tränas när belöningen låg bakom henne (ett moment som hon numera älskar att utföra) och gjorde därför några snygga haktryck mot marken. Jag antar att hon snart kommer att kunna skilja de olika momenten åt bara vi får träna lite mer på fjärren.
Hopp över hinder tror jag hon kommer att greppa ganska snart, för hon tyckte att det är kul och i ettan var det ett mycket uppskattat inslag. Jag provade lite olika belöningar, men när jag stod precis intill hindret och kastade en boll över hennes huvud i samma stund som hon hoppade verkade fungera allra bäst. Vändning och "sitt" kommer jag att träna på i nästa steg.
Dicho har i veckan avslutat höstens lydnadskurs och jag tycker han utvecklats alltmer och framförallt verkar han tycka att det blivit roligare och roligare för varje gång. Med hjälp av en pälsad kampleksak, i modell Large, har jag också fått honom att bli mer förväntansfull och motiverad under träningspassen. 
Jag hade hoppats på att tillsammans med ett annat ekipage från kursen framöver kunna ta privatlektioner var fjortonde dag för kursinstruktören, men tyvärr så visade det sig att det skulle bli samma veckodag som Isas träningsgrupp så den idén får jag tyvärr släppa! Visst är det synd att man inte kan dela på sig ibland! För i slutet av denna månad och sexton veckor framåt är träningsgruppen inhyrd i en träningslokal som är avsedd för just hundträning, så därför känns det extra viktigt att inte dubbelboka sig på just måndagar - med tanke på de senaste årens kalla och långa vintrar så känns det guld värt att veta att man åtminstone en gång per vecka kan träna inomhus.
I veckan har vi också hunnit att under några dagar hälsa på tjocka släkten i Norrköping och ännu en gång bodde vi hos min bror Peter. Hundarna ser lika glad ut varje gång vi kommer dit och de gör sig snabbt hemmastadda. Det känns så skönt att veta att min mamma har en lägenhet i samma fastighet och att det alltid finns anhöriga som kan titta till henne. Det kändes bra för mig vi kunde hålsa på några extra dagar, så att jag också hann att vara tillsammans med min mor under lite längre tid. Dessutom hann jag att hjälpa henne med en del nödvändiga inköp, så en av dagarna for vi till IKEA i Linköping för att handla lite smått och gott. Ibland känns det tungt att bo så långt borta, men jag får ju vara tacksam att mina syskon finns på plats och kan hjälpa henne!
På lördagen bjöd Peter på middag och då var hela lägenheten fylld med syskon, syskonbarn, mamsen och vi skåningar + de fyrbenta. Det är alltid lika kul att träffas och hundarna verkade inte bry sig ett dugg om att ljudnivån var hög. När min släkt pratar med varandra är volymen alltid uppskruvad - det diskuteras och gestikuleras så det står hejdliga till! När middagen sjunkit undan var det så dags för pingis och sällkapsspel, så det blev m.a.o. en kul kväll tillsammans med nära och kära.
Nu är vi hemma igen och även om hundarna gillar att vara på resande fot och att färdas långväga i bil, så såg de vid hemkomsten ut som om de tänkte: Borta bra, men hemma bäst! För egen del så kan jag också tycka att för att uppskatta sitt eget hem ännu mer (som t.ex. att få krypa ner och mysa i sin egen sköna säng och lägga huvét till rätta på sin lagom mjuka kudde), så är det bra att resa bort med jämna mellanrum.
Fotona togs under eftermiddagens träningspass på brukshundklubben
och en av de där fina och soliga höstdagarna, då man bara njutar i fulla drag av att vara ute med hundarna!
