isaodicho

Så här dagen efter Klippan-lägret har det gått lite i slow-motion på jobbet, men vad gör det om man nu varit lite bakis efter helgens alla upplevelser! Det utgår jag från att arbetskamraterna har haft förståelse för! Vill börja med ett stort TACK till "Vi-som-gjorde-det-gruppen (Anna, Helene, Katarina o Björn). Vilket teamwork - heja Skåne!Veckan före lägret har mejl-kontakten oss emellan gått varm för att fixa det allra sista samt för att hålla oss uppdaterade om ny information från deltagarna. Inte utan att vi också varit lite oroliga för att det kalla och regniga vädret skulle hålla i sig, men som genom ett under slog det om lagom till fredagen med skön sommarvärme. 

                               

Jag vill jag också TACKA alla entusiastiska och positiva deltagare, som i hög grad har bidragit till att träningshelgen blev så fantastiskt rolig och inspirerande - kul med både gamla och nya bekantskaper (anmälda: 36 st. tvåbenta o ett 30-tal perros)! Hundarnas insats får inte heller glömmas bort! För de uppförde sig verkligen exemplariskt - speciellt nattetid, när de sov tryggt och gott trots att deras liggyta var minimal och att rummet var fullt av okända individer. En av morgnarna var Isa så tyst i sin tygbur att jag var tvungen att kika in i den för att kolla om allt var ok.

Sedan skickar jag ett varmt TACK till lydnadsinstruktör Petra Staaf som såg till att vi fick en massa nya kunskaper och tänkvärdheter samt viltspårsdomarna Bo och Micke som dömde i Öppen klass under lördagen. Grattis, Helen o Chelsea samt Susanne o Ella till era ettor och bra jobbat också av er andra viltspårsentusiaster! Vilken klippa Petra är, hon stod barfota i gröngräset från tidig morgon till sen kväll och intruerade olika ekipage på löpande band och hennes röst var lika enstusiastisk oavsett tidpunkten på dagen. Utöver hennes gedigna kunskap så visar det på ett ett enormt intresse för hund och lydnad samt på att hon har en otrolig uthållighet! Förutom måltiderna, så tror jag inte jag såg henne pausa en enda gång! Idag har jag tränat en del utifrån hennes goda tips och det är framförallt Dicho som fått sig en rejäl dos av t.ex. pressionsträning vid fotkommando, medan Isa fått ta det lite slappare och vilat upp sig efter det intensiva helgpasset. När det blev vår tur för ett tio-min. pass med Petra så började Isas krafter att tryta för hon har ju inte hunnit bygga upp sin kondition helt efter hältan. Mesta delen av tiden fick hon därför ligga ner och vila, medan jag fick massor av goda tips att jobba vidare med. Isa jobbade på så bra i träningsgrupperna att det inte var konstigt att hon till slut behövde en längre vilopaus. 

Lydnad tränade vi även i olika träningsgrupper med skiftande deltagare och där vill jag också passa på att tacka alla deltagare för goda råd och olika iakktagelser. Susanne, ett extra TACK till dig för dina lärorika tips om bl.a. rutan - vilka jag tagit med mig och nu ska här tränas på lekfullhet, så att rutan blir något som Isa längtar efter att få vara i! Vem vet kanske det också blir det nya matvanor, så att maten till hundarna hädanefter serveras i en ruta i trädgården!

Söndagens viltspårsträning med Micke var en riktig höjdare! Tusen TACK! Jag är så glad att ha fått ta del av din erfarenhet och din kunskap både som viltspårare och domare. Dessutom fick jag feedback och många goda tips utifrån den spårning som Isa och jag gjorde under söndagen - ett mycket pedagogiskt och bra upplägg! Nu har jag fått en nytändning att börja viltspåra igen, efter att tidigare ha gjort ett uppehåll på över ett är! Därefter följde P-O och jag med Micke när Anna och Buster gick sitt spår och det var också enormt nyttigt och lärorikt att få ta del av Mickes olika kommentarer. Det var också intressant att se hur olika spårningssätt hundarna har, trots att de är av samma ras. Isa har en tendens att hålla ett ganska högt tempo inledningsvis, men brukar lugna ner tempot efterhand. Det som annars utmärker henne i spåret är att hon är otroligt viljestark och fokuserad på sin uppgift. Med tanke på att det var så länge sedan som hon spårade, så tycker jag hon klarade uppgiften galant. 

                                                          
                                                Isa o Buster väntar på sin tur i spåret!
                                                              
Därefter var det kul att få följa med Micke och Manne i ett spår som Anna och jag lagt i bokskogen. Micke ville passa på att testa Mannes spårförmåga i det torra och tjocka lövtäcket från bokträden (ett underlag som inte finns uppåt landet), som dessutom var täckt av pollen som virvlade runt i luften. Mycket hög svårighetsgrad m.a.o. Med hjäp av Annas Iphone kunde vi både lägga ut spåret och sedan följa det. Teknikens under -  häftigt! Nu är det dags för mig att köpa en ny mobiltelefon!

                             
                                                                      Anna o Buster i solgasset

Ett stort TACK också till Mia och Christina som hade åtagit sig uppgiften att ta hand om besökare under Öppet hus-timmarna, då det fanns möjlighet för perrointresserade utifrån att besöka oss på lägret. Leif gjorde också en god insats när han var tidtagare under perroracen (TACK!) - Tösaloppet och Pågaloppet. I finalheatet - BIS (Bäst i Skåne) vann Johan och Tova med P-O och Kiros som tvåa.     

Ja, som ni förstår har vi hunnit med otroligt mycket under de här intensiva dagarna, så nu är Isa och jag väl uppvärmda inför nästa helg hos Johan i Vingåker och det är ju också nå´t att se fram emot. Däremot hann jag inte med att fotografera så mycket - det glömdes helt enkelt bort mitt i allt det roliga. Några få bilder blev det i alla fall samt ett som jag lånat av Anna!