En vanlig dag

Idag har det varit en så´n där vanlig avkopplande dag som jag ibland riktigt kan längta efter - utan en massa inplanerade aktiviter och med gott om tid att bara ta det lugnt. Tempot har passat mig bra, för igår skadade jag mig rejält över näsbenet. Därefter har jag idag varit mycket trött och hängig samt haft en hel del värk över näspartiet. Om smärtan inte upphör får jag nog röntga mig imorgon, så att jag inte brutit något ben. 

Under dagen har jag också passat på att ta lite bilder från det som ingår en vanlig dag i en hundfamilj.

                                                  
                                                                            Matdags!
                                    
Att man blir sparkad av en häst förekommer ju då och då, men att man blir skadad av sin hund när man lyfter ut henne från bilen då hon i sin iver att få komma ut slår ut med bakbenen är nog betydligt ovanligare. Gårdagens träningspass på Oxie Bk med Helene o Cocos och Anna o Buster började alltså i stjärnornas tecken. Det blev trots allt en kul träning (alltid lika roligt att samträna), men jag var nog inte så alert som vanligt. Isa var ännu en gång lite för låg på lydnadsplanen när vi körde igenom lydnads ett-programmet - märkligt med tanke på alla tidigare månader som hon varit så energisk och uppåt varje gång det varit dags för träning. Får väl tänka om helt,  för även om jag senaste veckan plockat in en mängd lekfulla moment under träningspassen för att få henne mer på hugget, så är hon fortfarande för ojämn. Hon inlededde denna gång lite lojt och ofokuserat - det blev något bättre efterhand. Passade också på att träna utställning med Dicho samt hantering med Helene som domare. Därefter tränade jag honom i lite lydnad, innan det var dags att åka hem igen.

                                     
                                                                                                             
                               
Senaste tiden har Isa också hemmavid varit lite ur gängorna - lättiriterad (kortare stubin än vanligt gentemot Dicho) och lite hängig. Om hon inte varit kastrerad så hade det nu varit några månader efter löp och tidigare hade Isa då mycket besvärliga skendräktigheter, som till slut gjorde att vi var tvunga att låta vetrinären åtgärda det operativt. Ibland undrar jag om inte även kastrerade tikar kan få lite känningar när det skulle varit tid för löppperioder, även om det inte är i närheten av de tidigare besvären.

Förmiddagspromenaden med Mats och hundarna gick i milt, men smågrått väder. Jag brukar nog oftast fota när det är vamt och soligt, så idag var det dags att bryta den ovanan. Egentligen är det ju enklare att ta bilder vid dåligt väder, för då behöver man ju aldrig ta hänsyn till sådana saker som motsol. Här kommer nu några bilder från vår runda på mossen!

                                     
                                                  
                                                                                 
                                                           
                                                                                       

                                              
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             


Kommentarer
Postat av: Helene

Oj då tog det så illa vi får hoppas att inget är brutet!

Ha det bra vi hörs !

Helene

2010-10-31 @ 20:39:22
Postat av: Gerd

Det där med näsbenet lät inte så kul!

För övrigt härliga höstbilder från mossen!

Vi hörs snart! Kram!

2010-11-01 @ 21:54:32
Postat av: Anonym

Det där med näsbenet lät inte så kul!

För övrigt härliga höstbilder från mossen!

Vi hörs snart! Kram!

2010-11-01 @ 21:56:14
Postat av: Gerd!

Varför blev det två meddelande:-(?

2010-11-01 @ 21:57:55
Postat av: Susanne och Ella

Aj, aj, aj, vad tokigt det kan bli. Förra året träffade Ellas svans mig så olyckligt så jag fick hornhinneavlossning tror jag det hette. Först nu har hjärnan accepterat det "ludd" som ligger i synfältet så jag slipper irriteras på det. Hoppas att det inte är något näsbrott.

Fina bilder från mossen

Ha det



Susanne

2010-11-02 @ 12:17:00
URL: http://caramella.eldea.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0