Vårtecken och årsmöte
När det imorse var dags för promenad med hundarna så strålade vårsolen, så jag tog med kameran för att för försöka hitta några små vårtecken. Ja minsann, titta vilka söta vintergäck som letat sig fram mellan snödrivorna! Det verkar kunna bli vår i år också!
I lördags åkte Dicho och jag tillsammans med Helene och Cocos till perroklubbens årsmöte i Göteborg.
Bilresan tur och retur Lund-G-borg gick smidigt och lätt - tack vare trevligt småprat med Helene. Väl framme i Götet hade vi god marginal, så vi bestämde oss för en tidig lunch (jag blir så grinig när jag är hungrig) på en av de större hamburgerkedjorna. Gissa vilken? Eftersom det var få matgäster i kön så räknade vi med att det skulle gå snabbt, men ack vad vi bedrog oss. Först skulle kycklingen till min sallad nackas, sedan letade man efter växelpengar bland personalen och därefter ...
Nu gällde det att snabbt ta sig fram till Hundens Hus med hjälp av Greta Persson (GPS) the one and only. Efter en snabb rastning av hundarna beblandade vi oss så med ett 25-tal andra perromänniskor. Själva mötet avverkades snabbt och effektivt och sedan var det tid för för prisutdelning av Årets perro för år 2009. Jag är så stolt och glad för Isas viltspårsutmärkelse!
Det här fina vandringspriset fick jag med mig hem och tidigare år har de fina spårhundarna Manne och Muffin fått utmärkelsen. Nu ska jag gravera in Isas namn så snart som möjligt.
Sedan var det dags för fototävlingen och den vann Ki med ett underbart foto på Fozzie. Därefter hann vi också med att fika och som ni nu förstår så började det dra ut på tiden och för en liten kille som Dicho med mycket spring i benen kunde det nu gärna bli en aning enformigt.
Men han var hur duktig som helst och tillsammans med fyra andra perros fick han verkligen en stor portion social träning, vilket alltid är lika nyttigt! Dagen avslutades med en intressant föreläsning av Helena Johansson om hundars rädsla och aggressioner.
Efter en innehållsrik dag begav vi oss hemåt vid 18.00-tiden. När vi närmade oss Lund, så verkade jag precis som Dicho också trött av alla intryck för jag lyckades med bedriften att säga "javisst" när Helen körde in en avfart för tidigt. Tidsmässigt ingen större skillnad, vilket var skönt med tanke på milen som vi redan hade bakom oss och att vi spetsat in oss på att hinna se lite av melodifestivalens final.
Innan sovdags hade jag tänkt att Dicho och jag skulle gå en lite längre kvällspromenad, men efter en kort stund föll han i djup sömn - så trött efter dagens alla upplevelser.
Vi väntar med utevistelsen till imorgon istället. Sov gott min lille Dicho!
