isaodicho

Vintervädret håller i sig och det är något som vi inte är vana vid här i landets södra del. Inte utan att jag börjar  längta efter att vårvärman ska komma! Visst, finns det också tillfällen när det vintern fortfarande känns ok, som tidiga morgonpromenader i ett vindstilla landskap med kritvit snö som lyser upp överallt. Uteträningen med hundarna fungerar lite lite si och så och det är inte allt som går att träna ute i kylan, så vissa moment försöker jag hålla vid liv genom inomhusträning. 
                                               Dicho har inget emot långa utomhuspass

                                     

Lekträningen jobbar vi vidare med och Isa är oerhört intresserad och taggad när bollen plockas fram och den får henne vara mer fokuserad än när hon belönas med godis. Dicho, snart nio mån, har däremot svårt att behålla intresset för leksaken lika länge. Han befinner sig nog mer mittemellan köttbulle och leksak och belönas därför med både och. För boll visar han inget långvarigt intresse, utan är mer intresserad av kampleksaker av olika slag. Vilken styrka han börjar få i sin nacke och käft!  
                      
                                      

Dicho har heller inga problem att hitta på roliga aktiviteter - just nu hör jag hur han springer rundor med Mats känga i munnen och extra kul blir det om ägaren vill ha sin sko tillbaka. Det är hans speicella sätt att hälsa Mats välkommen hem! Våra skor rör han sällan, medan husses skor ligger högt i kurs. 

                                                               Snögubben Dicho