isaodicho

Vilken härlig dag vi har haft på Revingehed, men oj så trötta vi är efter sex timmars träning tillsammans med träningsgruppen. Här är det verkligen öppna landskap som gäller och det är inte så svårt att förstå att spårhundar från övriga Sverige som kommer till Skåne för att tävla kan ha svårt för den här annorlunda naturen.

                                     

Medan hundarna sussar så gott, helt utslagna efter dagens övningar, så ska jag nu försöka hålla mig vaken genom att skriva några rader på min blogg. Idag skulle jag haft en stegmätare på mig, för det känns som jag gått många km. Först har jag lagt mina hundars spår och sedan har jag följt med Christina när hon gått med sina västgötaspetsar, för att därefter lotsa Dicho och Isa under deras spårning.

Där vi spårade finns det inga träd som motar vinden - bara ett högt böljande gräs, vilket gör att om spåret ligger länge och vinden ligger på som det gjorde idag så förflyttar sig dofterna en hel del till det blir dags att påbörja spåret. Isa som förra året framförallt spårat viltspår gick ett spår som legat två timmar och även om hon emellanåt drog sig något åt vänster samt ringade några gånger så hittade hon hela tiden tillbaka. Vinkeln klarade hon också utan problem och när hon kom till slutet och hittade en boll i snöre (som hon annars favoriserar) så såg hon mycket snopen ut.
         - Här brukar ju ligga en klöv!!!
När Christina plockade bort sista bandet och sedan gick mot sin bil, så kastade Isa förväntansfulla blickar mot henne.
         - Hallå domaren, vart tog klöven vägen?

                                   
                                                   Isa tar en vilopaus

Dagens samarbetspartner: Christina och hennes Beyron i aktion.

                                   
                                  

Dicho gick två raka spår med vila emellan. Trots att det andra spåret som var något längre och med en del som gick över en ojämn sandväg, så höll han linjen mycket bra och kämpade oförtrutet vidare för att i slutet hitta sin kampleksak som belöning. Mycket bra jobbat med tanke på att han fortfarande är så orutinerad!

                                   
                                                  Dicho gör sig redo!
                                   
                                                          Målinriktad

Efter fika och en stunds vila för hundarna var det så dags för en uppletanderuta och först ut var Isa. Hon klarade uppletandet av vantar galant, men jag får vänta med att lägga ut fler föremål än ett åt gången för att inte riskera att hon släpper det första föremålet för ett annat. Hon behöver ännu mer rutin innan jag ökar svårighetsgraden. Sedan var det då Dichos tur och för att göra övningen begriplig för honom så gick han först fram i koppel och tittade på vanten. Se men inte röra! Ett mycket bra tips, för att han ska förstå vad övningen går ut på. Därefter gick vi tillbaka till utgångsläget och därifrån sprang han glatt ut och hämtade föremålet. Efter att ha hämtat tre vantar började hans ork att avta något och det blev lagom att runda av en fantastiskt fin dag med lite bus i det höga gräset.