isaodicho

Idag blir familjens minsting fyra månader. Ofattbart, vad tiden rinner iväg! Nu har han funnits hos oss i två månader, men det känns som om han varit här så mycket längre. Han har under denna relativt korta tid verkligen hittat sin plats i familjen och lyckats charma oss alla. Att komma hem är en fest varenda dag, för i hallen möter denna alltid lika glada kille upp och svänger taktfast med både stubb och rumpa. Är det inte lite salsarytm över det hela? Ja, men det passar väl en kille med spanska rötter!  
   Ett annat tecken på att han börjar blir stor är att det frestar på ryggen när man lyfter honom. 11,8 kg - inte konstigt att han börjar kännas tung! När pälsen kortades ner försvann också lite av den rultiga valpen



och fram kom en vältrimmad gosse med ett mer vuxet utseende.



Det händer att förbipasserande undrar om Dicho verkligen är en valp, så det är väl lika bra att vänja sig vid att liten börjar bli stor.
   Fyra månadersstrecket firar Dicho med en kväll på valpkursen, i goda vänner lag. Det här gänget brukar alltid se till att det blir livat och glatt! Innan avfärd har Dicho fått en liten present och leksakens högljudda pipande gör Isa grön av avund.



Ingen av hennes leksaker kan i den stunden mäta sig med Dischos, men efter ett tag blir hon så här glad igen!



                             - Ett gott skratt förlänger livet!